Något jag ofta får höra på företag som använder sig av olika sätt att modellera krav och processer är ”men så där ska man inte använda den modellen” eller ”den där informationen ska inte vara med i en sån modell”.
Jag förstår egentligen varför dessa kommentarer uppstår. Man har lärt sig notationen för en modell och hur den ska användas och då strävar man förstås efter att folk inte ska göra fel. Men för mig är det helt fel inställning till användandet av modeller.
Vi kan börja med att titta på varför vi gör en massa modeller istället för att bara skriva kraven direkt i textform? Därför att det är oerhört svårt att få en helhetsbild med enbart text. Människor har ett väldigt högt visuellt lärande och det bör utnyttjas för att lättare komma överens om krav med projektets intressenter. Men modellerna är samtidigt just bara det – ett sätt att visa någon annan vad man menar. Det finns inget som helst egenvärde i modellerna i sig. Om en person förstår dig bättre genom att du ritar olika djur på ett papper med lite pilar och cirklar, använd det som modell. Om någon förstår en begreppsmodell bättre av att du drar några typer av pilar som egentligen inte ”ska” vara med, använd dem. Det handlar enbart om att förmedla informationen på ett så enkelt sätt som möjligt.
Reglerna kring hur modeller ska användas har givetvis ett syfte. Det ligger lång erfarenhet bakom dem med smarta personer som provat vad som fungerar bäst i en mängd olika situationer. Men, de är fortfarande generaliseringar i någon form. Det är inte säkert att de passar perfekt till just din situation. Så använd reglerna bakom modeller som riktlinjer, inte som regler och gränser. Och vill du rita färgglada djur istället för rutor, gör det också om det underlättar. Den enda gången en modell är fel är när mottagaren inte förstår den.
/Staffan Melin, Require AB