IIBA® Business Analysis Core Concept Model™ (BACCM) – en kort kort intro

Topic: Modern kravhantering

Björn Dahlberg
10.09.2015

Om du inte tycker att metoder och modeller är jättespännande, så kan du hoppa över att läsa detta lilla blogginlägg, men om du, precis som undertecknad, tycker att metoder och modeller faktiskt är ganska bra att ha tillhands, fortsätt läs!
Som kravare eller BA är metoder och modeller ett viktigt arbetsredskap och det gäller att hela tiden bygga på sin verktygslåda. Jag antar att du redan har så pass många metoder och modeller att plocka fram, att du tappat räkningen. Jag har det i alla fall, men just därför slänger vi upp en ny på bordet!

International Institute of Business Analysis™ (IIBA) har under året släppt sin senaste BABOK® Guide v3 där man ordentligt lanserar ett ramverk som kallas BACCM. Egentligen kom den mer eller mindre redan 2011, men men.

Modellen definierar ramverket för allt kravrelaterat arbete och kan såklart användas oberoende av industri eller projektmetod. Den visar hur sex st kärnkoncept relaterar till varandra; Needs = Behov, Solutions = Lösningar, Changes = Förändringar, Stakeholders = Intressenter, Value = Nytta/Värde och Contexts = Omgivning/Sammanhang.

BACCM
Figur 1. BACCM™. © IIBA®

Behov” är problem eller möjligheter som mår bra av en Lösning.

Lösningar” är produkter eller tjänster som antingen utnyttjar en möjlighet eller löser ett problem. Solutions tas fram genom en Förändring av något befintligt.

Förändringar” inbegriper de steg som tas för att forma ett Behov till en Lösning.

Intressenter” är de individer eller grupper som har ett Behov, ett intresse av en Lösning och/eller påverkas av en Förändring.

Varje Lösning måste leverera någon ”Nytta” eller ”Värde” till Intressenterna. Om lösningen inte levererar Nytta, så har heller inte Behovet lösts.

Omgivningen” eller ”Sammanhang” är sådant som kan påverka Förändringen, tex organisationskultur, miljö, processer, lagar eller geografi.

Modellen som sådan är klart användbar för att beskriva relationer och kopplingar som en kravare jobbar med. Som man ser i figuren kan man lägga dessa kopplingar på olika detaljeringsgrader beroende på komplexiteten i det man för tillfället jobbar med.

Ett typiskt användningsområde kan tex vara intressentanalys där man kan beskriva de olika intressenternas intresse (kom inte på något mer ord där jag kunde använda ”intresse”.. J) av de olika delarna av projektet. Då kan man välja att fokusera på just den delen av modellen och vilka kopplingar som finns mot det specifika området.

Värt att läsa mer om antingen i BABOK Guide v3 eller genom att söka efter ”BACCM” på World Wide Web.

/Björn Dahlberg, Require AB

Missa inte nästa inlägg!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Relaterade artiklar