Attityder till kravhantering - Sammanfattning av föreläsning

VÄRDESKAPANDE, KUNDINVOLVERING, TYDLIGHET

Alexander von Essen
24.10.2014

Nyligen föreläste jag på konferensen ”Från Krav till System” på temat attityder till kravhantering. Här kommer en sammanfattning för alla er som inte var där. Håll till godo!

Jag får ofta frågan om vårt sätt att se på kravhantering fungera ihop med agila utvecklingsmetoder, såsom SCRUM m.fl. Jag förstår självklart vad dem vill veta med frågan men jag har aldrig tyckt att den är särskilt relevant.  Låt mig förklara.

Man startar och driver projekt för att någon vill att något ska bli bättre. Med bättre menar jag egenskaper som snabbare, billigare, roligare, lättare, kraftfullare etc. Om något inte blir bättre kan man lika gärna strunta i att göra det.

Således handlar kravhantering om att definiera vad som ska bli bättre, hur mycket bättre och för vem det ska bli bättre.

Utvecklingsmetoder som SCRUM, vattenfall, RUP m.fl. handlar sedan om hur man omsätter detta ”vad”, ”hur mycket” och ”för vem” i en faktisk produkt. Ur den aspekten blir det meningslöst att diskutera om kravhantering ”funkar” med en viss utvecklingsmetod eller inte. Givetvis kan man behöva anpassa kravhanteringen beroende på vilken metod man använder men det behöver man ju ändå göra (anpassa alltså) till varje projekt man startar.

 

Tillbaka till attityderna…

Om man, som jag, ser kravhantering som ett verktyg för att bli bättre på att utveckla marknadsmässiga produkter så är den absolut viktigaste egenskapen man kan ha ett öppet sinne. Å andra sidan är den sämsta egenskapen man kan ha prestige eller oförmåga att inse att man kan ha fel ibland. Jag lyfte på konferensen upp några påståenden som jag tycker exemplifierar bra, respektive dålig, inställning till kravhantering.

Dålig attityd till kravhantering karakteriseras av att man talar om hur något är eller bör vara.

”Jag har gjort det här i 30 år så jag vet hur man ska göra.”

Även om man är erfaren och har många års erfarenhet av något så betyder det inte att det inte finns saker man inte vet. Dessutom kan mycket ha förändrats sedan man skaffade en viss kunskap. Om man under press frågar personer över ca 35 års ålder vad det är för färg på korset respektive själva färgen på en ambulans så svarar en klar majoritet röd och vit, trots att ambulanserna har varit gula och saknat kors i över 15 år.

”Systemet ska ha lösenordsinloggning.”

Detta är ett exempel på när man talar om vilken lösning man vill ha på problemet istället för att definiera själva problemet. Problemet här är vilken säkerhet som man har behov av och är intresserad av att betala för.

”Vi bygger samma fast bättre.”

Henry Ford lär ha sagt att om han hade frågat folk vad de ville ha så hade de sagt ”En snabbare häst”. Man kan givetvis inte revolutionera världen varje gång men poängen är att man får vad man specar. Om man bara säger ”samma fast bättre” så får man just precis (i bästa fall) samma sak fast bättre. För 10 år sedan vill alla ha mindre mobiler som hade längre batteritid. Inte förrän ett företag som aldrig hade gjort en mobil förut förändrades branschen. De byggde definitivt inte ”samma fast bättre”.

”Det är naturligt att det går fel.”

I många stora projekt finns det en inställning att det faktiskt inte går att göra saker rätt; att det är ”naturligt att det går fel”. Detta är aldrig rätt inställning! Tänk dig att Boeings eller Airbus chefsingenjörer hade den inställningen. Skulle du då våga flyga?

 Bra attityd till kravhantering karakteriseras istället av frågor.

”Vilket värde skapar vi åt våra intressenter?”

Allt vi gör i projekt måste syfta till att skapa ett tydligt mervärde för våra intressenter. Någon måste vara beredd att betala för det på något sätt (pengar, resurser, tid) annars är det bara slöseri.

”Har intressenterna verkligen nytta av det vi gör?”

Återigen, har intressenterna nytta av detta eller gör vi det bara för sakens skulle eller för att vi kan? Var säkra på att ni vet vad era intressenter verkligen behöver.

Det finns tre frågor som man kan ställa sig:

1) Vad tror de att de vill ha?

2) Vad vill de egentligen ha?

3) Vad har de nytt av?

 

”Är det en funktion/kvalitet vi specificerar eller en lösning?”

Många tror att de specar krav när de egentligen specar lösningar. Genom att förstå problemet och formulera riktiga krav så skapar man förutsättningar för kreativitet.

Jämför t.ex. följande krav:

1) ”Artikel ska ha en facebookikon längst ner till höger.”

2) ”I den nya designen ska artiklar delas i sociala medier 30% oftare än i den gamla designen.”

Den andra formuleringen öppnar för experimenterande och kreativitet samtidigt som det går att mäta om man uppfyller målet.

”Gör vi det här bara för att vi gjort så tidigare?”

Om man alltid ifrågasätter allt är man bara rabiat. Däremot är det nyttigt att då och då ifrågasätta sådant som man vanligtvis tar för självklart. Bara för att det funkat tidigare så måste det inte vara så alltid.

 

Kort sagt, var öppen och pragmatisk! Alla kan inte kunna allt och ingen sitter på alla sanningar för all framtid. Inte ens du! ;)

That´s it folks!

/Alexander von Essen, Require AB

PS: Du kan ladda ner en sammanfattning av mina slides som pdf här: RequireAB-FKTS-2014-10-07_sammanfattning.

 

 

Missa inte nästa inlägg!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev