EU:s gröna taxonomi har vuxit fram under kort tid och kommer att ställa ökande krav på organisationer inom de kommande åren. En utmaning är även de många tolkningsfrågorna som ännu inte är lösta. Här kan ni ta del av konkreta tips för en lyckad implementation.
Sedan taxonomin började gälla sommaren 2020 har rapporteringskraven ökat successivt, från en ”mjuk” implementation med några få KPI:er för vissa organisationer till att inom några få år gälla fullt ut för samtliga organisationer som omfattas av redovisningsramverket. Det betyder att börsbolag med över 500 anställda (inom snart framtid 250 anställda), finansmarknadsaktörer och emittenter som erbjuder finansiella produkter inom EU redan nu behöver ta fram en process som kan förhålla sig till den ökande kravbilden. Utöver det kommer taxonomins krav att spilla över mot organisationernas leverantörskedja, vilket innebär att även mindre organisationer i leverantörskedjan behöver fundera över hur kraven ska uppfyllas för att fortsatt vara relevanta underleverantörer till de organisationer som direkt berörs av taxonomin.
Målbild och strategi
Taxonomin är ett analys- och redovisningsramverk som utvecklats från en EU-förordning, vilket kommer att ställa krav på bland annat kompetens, systemändringar och förändringsförmåga. Vår erfarenhet är att det är viktigt att starta med en kartläggning och analys av hur er verksamhet påverkas av taxonomin.
Ett första viktigt steg är att utreda om samt hur organisationen träffas av taxonomins krav och hur konkurrenter i samma bransch redovisar eller tänker redovisa. Denna första inledande analys bör leda fram till en definierad ambition, målbild och fastställd strategi. Detta kommer sedan att vägleda i de kommande implementations- och tolkningsfrågorna.
Involvera rätt kompetens
För att ta sig an och förstå hur kraven ska implementeras på det mest effektiva sättet i organisationen behövs ett team bestående av personer med skilda erfarenheter och kompetenser. Naturligtvis behöver finans- och redovisningsavdelningen och hållbarhetschefen involveras, men utöver det behövs personer med kunskap om verksamhetens systemstöd, flöden av produkter, projekt eller annat som är väsentligt för organisationens kärnproduktion. Beroende på bransch och organisationens aktiviteter behöver exempelvis produktansvariga, affärsområdeschefer och sourcingansvariga involveras tidigt.
Förankra, kommunicera och utbilda
Sju av tio organisatoriska förändringsprocesser misslyckas. De vanligaste orsakerna är mänskliga faktorer som brist på förankring, involvering och engagemang. Eftersom taxonomin innebär att olika delar av organisationen behöver lämna uppgifter, samt förstå hur deras område påverkar omställningen, är kommunikation en viktig framgångsfaktor.
En genomarbetad förändringsplan som inkluderar både kommunikation och involvering kommer att höja organisationens förmåga att samla in den information som krävs, och därmed förutsättningarna för att kunna följa taxonomins regelverk. Nyckelpersoner kommer även behöva utbildas inom området för att förstå hur granskningskriterier eller andra krav i taxonomin ska tolkas. Denna förståelse är viktig för att öka andelen omsättning som klassas som Aligned (i linje med taxonomins samtliga krav), och är därmed ett viktigt verktyg för en grön omställning.
Data och systemstöd
Varje organisation behöver fastställa vad som ska rapporteras för respektive räkenskapsår, vilka ekonomiska aktiviteter som ska analyseras, samt vilken data som ska hämtas in för sammanställning och analys.
Information och data är ofta spridd i organisationen och finns hos olika individer, i system eller dokument. Utan en genomtänkt process och ett bra stöd blir inhämtningen enligt vår erfarenhet tidsödande och svår att följa upp på. Sitter ni i dagsläget i Excel eller motsvarande program rekommenderar vi att utvärdera om det finns andra digitala verktyg som stöder processen mer effektivt och ger en bättre spårbarhet. Detta kommer inte enbart underlätta informationsinhämtningen, utan även leva upp till kommande verifieringskrav på data.
I samband med detta behöver även utredas om vissa system ska förändras, för att underlätta framtida datahantering.
Skapa en process som är adaptiv till nya krav
Taxonomins innehåll och krav kommer att utökas och förändras, för att först om några år vara fullt ut implementerade. Ytterligare en förändringsfaktor är att granskningskriterierna inte är permanenta, utan dessa kommer att ses över med visst tidsintervall. I dagsläget finns det även ett antal tolkningsfrågor som inte är utredda, som på sikt kommer att redas ut och eventuellt innebära nya eller förändrade förutsättningar för branscher eller organisationer.
Vi rekommenderar därför att den process som tas fram för informationsinhämtning utformas så att nya och förändrade krav kan hanteras på ett smidigt och resurseffektivt sätt.
Taxonomin och övriga kommande legala krav inom ramen för EU:s gröna giv – så som Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – kommer att ställa höga krav på organisationers framtida förmåga att inhämta information. Men mer om hur man ska tänka kring de kommande kraven i vår nästa blogg.
Vill du veta mer om taxonomin?
Läs blogginlägget vad innebär taxonomin för organisationer?
Behöver du hjälp?
Vi erbjuder spetskompetens inom hållbarhet, EU-lagstiftning, datainsamling, rapportering och digitalisering av hela processen. Kontakta oss med din fråga inom hållbarhet.
Klicka här för att läsa mer om hur vi kan stötta er i arbetet med taxonomin.
Om bloggaren:
Johanna Wallnäs är jurist och specialist inom taxonomin samt digital hållbarhetsstrateg.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev om hållbarhet.
I nyhetsbrevet delar vi kunskap om exempelvis EU:s taxonomi, datadriven hållbarhet, klimatberäkningar, och mycket mer.
