Allt fler svenska bolag omfattas av EU:s nya taxonomi, en lagstiftning och måttstock på hur grönt ett företag är. Här kan du lära dig vad taxonomin innebär för just din organisation, vad du behöver tänka på och hur du kommer i gång med din rapportering.
Innan vi går in på hur en organisation ska förhålla sig till taxonomin, är det viktigt att sätta den i sitt sammanhang. Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt och taxonomin är ett styrmedel för att göra unionen och dess företag mer hållbara.
Vad är taxonomin?
Taxonomin, som är en EU-förordning, är nämligen en del av EU-kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och är ett verktyg för att hjälpa investerare och organisationer mot en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. För att uppnå Parisavtalet behövs det massiva investeringar i den europeiska industrin och taxonomin är bara första punkten på handlingsplanen för hållbar tillväxt.
Syftet är alltså inte att peka ut ”miljösyndarna”, utan förordningen är ett klassificeringssystem och är tänkt att uppmuntra organisationer i en hållbarare riktning. Systemet är ett sätt att identifiera gröna tjänster, produkter och arbetssätt det vill säga så kallade gröna ekonomiska aktiviteter i organisationen. Exakt vad som är hållbart beskrivs för de olika sektorerna i taxonomin och tydliggörs på ett enklare sätt genom taxonomikompassen (EU Taxonomy Compass).
Vad ska redovisas enligt taxonomin?
Taxonomin innebär att nya KPI:er ska rapporteras (omsättning, driftutgifter och kapitalutgifter som har taxonomi-koppling) och dessa ska granskas av tredje part dvs. revisorer. Detta gör att hållbarhetsredovisningen inte bara är ett ansvar för hållbarhetschefen, utan även för CFO:n.
Vilka företag omfattas av kravet på rapportering?
Börsbolag med över 500 anställda måste rapportera i enlighet med taxonomin. Under 2023 kommer även börsbolag med över 250 anställda att omfattas. Utöver det omfattas även finansmarknadsaktörer och emittenter som erbjuder finansiella produkter inom EU (pensionsfonder, banker, kapitalförvaltare etc).
I taxonomin driver marknaden förändring
Att kunna utgå från ett gemensamt klassningssystem innebär att vi kan jämföra på ett bättre och mer transparent sätt, nu behöver vi inte längre jämföra mellan äpplen och päron. Det innebär att det blir tydligare för investerare, kunder och arbetssökande med flera vilken organisation som är mer miljömässigt hållbar. Nu blir det tydligt att bolag x har 32 % grön omsättning jämfört med bolag y som har 17 % grön omsättning. Tanken är att marknaden ska driva utvecklingen, för det finns inga höga sanktionsavgifter kopplat till förordningen såsom det finns till GDPR.
Taxonomins utökade krav
Taxonomin har implementerats mjukt, både vad gäller sektorer och rapporteringskrav. I första fasen har taxonomin tagits fram för ett antal sektorer som bedöms ha störst miljöpåverkan.
De gröna aktiviteterna klassas utifrån om de bidrar väsentligt till taxonomins sex miljömål:
- Begränsning av klimatförändringar
- Anpassning till klimatförändringar
- Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
- Övergång till en cirkulär ekonomi
- Förebyggande och kontroll av föroreningar
- Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
En viktig parameter är att aktiviteten inte får skada något av de övriga målen och att organisationen behöver uppfylla vissa minimikrav inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter.
Taxonomin trädde i kraft sommaren 2020 och i januari 2022 påbörjades den ”mjuka” implementationen. I början av 2023 ska alla icke-finansiella företag rapportera alla KPI:er kopplat till de två första målen, men inom en snar framtid utökas kraven till samtliga mål och övriga organisationer. Viktigt att förstå är att innehållet i taxonomin inte är statiskt, utan utvärderingskriterierna kommer att ses över med vissa tidsintervaller.
Kravbilden slår brett inom organisationen
Taxonomin har tagits fram under kort tid och kommer att förändras och utökas under de kommande åren. Det finns många tolknings- och gränsdragningsfrågor som inte är lösta ännu. Det gör kravbilden än mer komplex.
Av erfarenhet behöver organisationer en adaptiv process och digitala verktygsstöd som automatiserar insamlingen av informationen. Kraven ställs inte enbart på nya kompetenser, utan system, datahantering och processer behöver ses över. För att ta till sig taxonomin och förstå hur den ska implementeras behövs skilda kompetenser, inte enbart inom finans och redovisning.
Men framför allt behöver organisationer sätta en tydlig strategi och målbild kring ”Vad innebär taxonomin för oss?” och ta vara på möjligheter kring affärsnyttan av att implementera taxonomin utifrån ett bredare strategiskt perspektiv.
Vad behöver du göra?
- Kartlägg och analysera hur din verksamhet påverkas av taxonomins regelverk
- Har vi rätt kompetens för att möta kraven som taxonomin ställer?
- Vilka är granskningskriterierna?
- Vilken information behöver vi samla in och hur samlar vi in den?
- Vad ska vår verksamhet rapportera för räkenskapsåret?
- Vilka resurser behöver vi för att hantera taxonomins krav på datahantering, systemändringar och rapportering med mera?
- Hur kommunicerar och förankrar vi taxonomin och dess krav på organisationen?
Om bloggaren:
Johanna Wallnäs, jurist och specialist inom taxonomin samt digital hållbarhetsstrateg
Vill du veta mer om taxonomin?
Läs blogginlägget Så lyckas du med taxonomin – fem konkreta tips för en framgångsrik implementering
Behöver du hjälp?
Vi erbjuder spetskompetens inom hållbarhet, EU-lagstiftning, datainsamling, rapportering och digitalisering av hela processen. Kontakta oss med din fråga inom hållbarhet.
Klicka här för att läsa mer om hur vi kan stötta er i arbetet med taxonomin.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev om hållbarhet.
I nyhetsbrevet delar vi kunskap om exempelvis EU:s taxonomi, datadriven hållbarhet, klimatberäkningar och mycket mer.
