Viljan att arbeta användarvänligt eller med användaren i fokus är påtaglig hos svenska organisationer. Allt fler får upp ögonen för att ett hållbart arbetsklimat med digitala verktyg som stöttar medarbetarna i deras vardag är en viktig nyckel till en framgångsrik verksamhet. Samtidigt är det stora begrepp som för många saknar konkret mening. När vi frågar organisationer som har användarvänlighet som förbättringsmål i sina transformationsprojekt vad de egentligen menar ges ofta väldigt olika svar, eller i värsta fall inget svar alls.
Att svaren skiljer sig åt är i sig inget dåligt. Varje organisation existerar i sin egen kontext, och ingen bör rimligtvis ha bättre koll på vad de egna användarna behöver än organisationen själv. Användarvänlighet är därför i viss mån flytande till sin natur – och blir inte nödvändigtvis bättre av att låsas fast i en allmängiltig definition.
Samtidigt är det lätt att känna sig rådvill om man står inför ett digitalt transformationsprojekt utan en klar uppfattning om var man ska börja. Därför kan det kännas skönt om det finns konkreta aspekter att ha med sig i bakhuvudet. Det är framförallt fyra sådana som i den vetenskapliga litteraturen lyfts som viktiga för att främja välfungerande lösningar med användaren i fokus. De kan fungera både som underlag inför, och verktyg efteråt i syfte att utvärdera införandets utfall.
Användbarhetens fyra grundpelare:
- Lärbarhet: Behandlar användarens förmåga att ta till sig något nytt, men även de förutsättningar för lärande som skapas av organisationen och själva IT-lösningens natur.
- Effektivitet: Organisationer implementerar ofta nya IT-lösningar i syfte att effektivisera verksamheten. När det kommer till användbarhet uppmanar vi er dock att lyfta blicken från konventionella resurser som tid och pengar. Fundera istället på hur exempelvis förbrukning av användarnas mentala resurser förhåller sig till arbetsuppgiftens värde.
- Ändamålsenlighet & fel: En ny och bra IT-lösning ska vara ett stöd i användarens dagliga arbete, och inte ge upphov till stress eller oro. Därför är det viktigt att lösningen är ändamålsenlig för den verksamhet den förväntas användas inom, och att det finns tydliga rutiner för support och felhantering.
- Tillfredsställelse: Det är minst lika viktigt att fånga upp de mjukare värdena. Vad tänker och känner användarna när de arbetar i ett nytt system? Hur förändras den känslan över tid? Här hamnar även användarnas förväntningar och preferenser, samt vilken bild som målades upp inför kontra hur det faktiskt blev.
För att uppnå god användbarhet, och därmed beakta och uppfylla ovanstående, behöver organisationen agera på ett proaktivt och medvetet sätt genom hela transformationsprojektet. Vi har valt ut två fokusområden för detta som kommer behandlas i varsitt inlägg. I nästa del av den här bloggserien kommer vi att prata om användaracceptans och -involvering, och ge tips på hur en organisation kan känna in sin verksamhet inför en stundande implementering. I seriens tredje del kommer vi istället att lyfta utbildningens roll för ett lyckat införande och fortsatt förvaltning.
Missa inte vårt frukostevent!
Tycker du också att användarcentrerad digitalisering är viktigt? Har du erfarenhet av implementationer från din egen yrkesroll, eller är du helt enkelt nyfiken på att veta mer? Kom då och ät frukost med oss på Knowit Linköping!
Den 1/9 mellan 8-10 slår vi upp dörrarna till våra nya, fina lokaler på Sankt Larsgatan 16. Vi startar vår fredag med att utbyta tankar och insikter över en kopp kaffe, och lyssna till våra erfarna konsulter. Läs mer och anmäl dig här!