I det första inlägget presenterade vi fyra stycken aspekter som tillsammans spänner upp begreppet användbarhet: lärbarhet, effektivitet, ändamålsenlighet & fel samt tillfredsställelse. Dessa påverkas i sin tur av de ämnen vi tagit upp i tidigare inlägg: användarinvolvering samt inlärning, men även av varandra. För att knyta ihop bloggserien ska vi därför ta en översiktlig titt på hur, och vad det finns för effekt att hämta för organisationer som genomför sin digitala transformationsresa med användaren i centrum.
Om vi börjar med lärbarheten, där vi i inlägg tre pratade mycket om den initiala inlärningen, är det minst lika viktigt att komma ihåg den förlängda. En god initial inlärning i direkt anslutning till implementation är inte bara viktigt för att organisationen ska få en sömlös övergång till en ny IT-lösning, utan även för att användarna ska utvecklas över tid.
I det arbetet ingår det att ta höjd för att olika användare lär sig olika snabbt och i olika faser i sin IT-användning. Att från organisatoriskt håll erbjuda förutsättningar för fortsatt lärande i form av etablerade supportkanaler, exempelvis superanvändare, skapar en flexibilitet som tar hänsyn till allas olika behov.
Att individen ges möjlighet att bli bättre är inte bara viktigt för självkänslan utan ger också konkreta effekthämtningar för verksamheten. Som tidigare nämnts innebär effektivitet i den här kontexten inte bara tidsbesparingar eller ett bättre resultat på sista raden. Det är minst lika viktigt att användarna inte behöver investera onödigt mycket av sig själva i nya IT-lösningar på ett sätt som har en negativ inverkan på deras välmående. Detta ger i sin tur organisationen möjlighet att bli en mer hållbar och attraktiv arbetsgivare, med medarbetare som kan generera större mängd kvalitativt värde.
Den här typen av effektivitet förbättras ofta i takt med att användaren blir mer bekväm i systemet, och hänger därför ihop med den förlängda lärbarheten. Men för att bekvämlighet ska vara möjligt behöver IT-lösningen vara ändamålsenlig för sin verksamhet. Här blir det viktigt med de delar vi lyfte i inlägg två kring upphandling och utvärdering av leverantörer, men även hur god insyn organisationen har i sin egen verksamhet och sina medarbetares behov.
Att implementera en lösning som stöttar användarna är ett sätt att säkerställa att fokus kan läggas på rätt saker, och ingjuter även en trygghet. Den tryggheten kan sedan stärkas ytterligare genom god utbildning, distinkta supportstrukturer och ett tydligt system, som kan motverka den rädsla som kan skapas hos användarna gällande potentiella misstag och fel.
Om organisationen arbetar med ovanstående, samt de delar vi gått igenom i tidigare inlägg, skapas förhoppningsvis en tillfredsställelse kring den nya IT-lösningen. Den tillfredsställelsen kan ses som ett slutgiltigt betyg på den digitala transformationsresan från ett användarperspektiv.
Om användarna kan gå till jobbet och vara nöjda med det digitala arbetet, har en positiv ton när de pratar om IT kring fikabordet och känner att deras förväntningar har uppfyllts är det mer än lämpligt att hela organisationen klappar sig själva på axeln. Och skulle det visa sig att projektet inte nått hela vägen fram är det istället en bra möjlighet att kavla upp ärmarna och se vad som går att skruva på inför nästa gång.
Våra medarbetare är något av det viktigaste vi har – låt oss värna om dem tillsammans!
Missa inte vårt frukostevent!
Tycker du också att användarcentrerad digitalisering är viktigt? Har du erfarenhet av implementationer från din egen yrkesroll, eller är du helt enkelt nyfiken på att veta mer? Kom då och ät frukost med oss på Knowit Linköping!
Den 1/9 mellan 8-10 slår vi upp dörrarna till våra nya, fina lokaler på Sankt Larsgatan 16. Vi startar vår fredag med att utbyta tankar och insikter över en kopp kaffe, och lyssna till våra erfarna konsulter. Läs mer och anmäl dig här!