I fredags – den 28 januari – firade vi på Knowit dataskyddsdagen för att höja medvetenhet om hur vi som organisation internt och till kunder kan förmedla ett ännu vassare dataskyddsarbete som sträcker sig över flera kompetensområden.
Bland annat samlades jurister, informationssäkerhets-specialister, analytiker, psykologer, utvecklare och UX-designers för att prata om dataskydd från fyra olika perspektiv. Detta blogginlägg kommer sammanfatta diskussionen från det första perspektivet – Why privacy? De andra tre delarna – dataskydd från ett analysperspektiv, dataskydd från psykologiskt perspektiv samt Privacy by Design and Default vid utveckling av digitala lösningar, kommer sammanfattas i varsitt inlägg som kommer släppas följande tre tisdagar.
Första perspektivet – Why Privacy?
Lisa Lundin, konsultchef & Director för Juridik, öppnade webbinariet med frågan ”Why Privacy?” och förmedlade vikten av integritet och dataskydd för individen och vårt samhälle i stort.
"För mig är integritet på samma gång ett viktigt, grundläggande behov och ett luddigt koncept som inte riktigt går att ta på", förklarade Lisa.
Lisa visade bilden till höger, som symboliserar en individ och dess personliga sfär. Beroende på hur mycket vi litar på andra personer är vi benägna att släppa in dessa i olika utsträckning till olika lager i vår personliga sfär. Den innersta cirkeln symboliserar den del av vår sfär som vi endast delar med de vi verkligen litar på – en bästa vän eller familjemedlem.
Rätten att bestämma det – vem, hur och när – man släpper in i den fysiska sfären och den mentala. Kontroll och frivillighet. Det är integritet för mig, berättade Lisa.
Lisa berättade om en artikel från The Guardian (år 2017) som är ett bra exempel på att hur svårt det är att ha kontroll över hur långt vi släpper in andra i vår sfär i en digital kontext – och hur det kan kännas när den insikten slår en:
I asked Tinder for my data. It sent me 800 pages of my deepest, darkest secrets
26 sept. 2017, The Guardian, Judit Duportail
“Reading through the 1,700 Tinder messages I’ve sent since 2013, I took a trip into my hopes, fears, sexual preferences and deepest secrets. Tinder knows me so well. It knows the real, inglorious version of me...”, reflekterar journalisten Judit Duportail. Hon beskriver hur hon skäms bara av att veta att det finns en möjlighet att någon skulle ha tagit del av den här informationen om henne.
Rätten till skydd för personuppgifter är också en av de grundläggande mänskliga rättigheter som finns till för att skydda vår integritet. Rättigheten slås fast bl.a. i art. 8 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och innebär att var och en har rätt till att uppgifter som rör henne skyddas. Kärnan i rättigheten är frivillighet, kontroll, legitimitet och oberoende tillsyn.
"Rätten till skydd för personuppgifter även en förutsättning för att vi ska vara och känna oss fria att utöva våra andra fri- och rättigheter i en digital kontext", förklarade Lisa. Det fick mig att tänka på en rubrik om Cambridge Analytica-skandalen:
How Cambridge Analytica Exploited the Facebook Data of Millions
8 Apr, 2018, Gabriel J.X. Dance, Ben Laffin, Drew Jordan and Malachy Browne
I korthet handlar artikeln om att Trump-administrationen använde Facebook-data för att skapa psykologiska profiler på röstberättigade inför valet i USA 2016, i syfte att påverka valresultatet. Personuppgifter kan alltså även användas för politiska syften.
Att skydda sig genom att skärma av sig från den digitala världen är knappast ett alternativ för de flesta av oss. Foliehattar och Faradayburar i all ära, men jag tror att det är ett väl fungerande dataskydd som vi ska satsa på om vi vill skydda vår integritet och våra andra grundläggande fri- och rättigheter för framtiden.
