Vad kan vi lära oss av Expressensvenskan?

Reflektioner Modern kravhantering
ROBERT WALLERBLAD, 10.11.2020

För ett tag sedan lyssnade jag på avsnittet ”Om Expressensvenskan” i podden ”Snedtänkt” med Kalle Lind. Det fick mig att fundera om vi som verksamhets- och kravanalytiker kan lära oss något från ”expressensvenskan” för att bli tydligare i hur vi uttrycker oss?

Språket och sättet att bygga upp artiklar är oerhört viktigt. Det ska vara enkelt, men samtidigt träffsäkert. Skrivsättet kan även kallas tidningssvenska och grundar sig i att det är meningslöst att skriva artiklar som för en läsare inte är begripliga.

Jag ser kanske inte framför mig att löpsedlar är något vi ska lära oss av. Men nog finns det påståenden och citat som resonerar väl:

  • ”Det är lätt att skriva svårt. Det är svårt att skriva lätt.”

  • ”Skriv hälften så långt. Högst. Och korta sen.” Sigge Ågren 

  • Inga komman och inga bisatser.

  • ”Skriv kort, helst inte alls.” Sigge Ågren

Sammanfattat – Skriv kort och kärnfullt. Använd bilder.

Har ni hört talas om LIX?

Det står för Läsbarhetsindex. Parametrarna är:

  • O= antal ord i texten

  • M= antal meningar i texten

  • L= antal långa ord (över 6 bokstäver långa)


Ett LIX-värde för texter av olika slag

  • Under 25 – Barnböcker

  • 25 - 30 – Enkla texter

  • 30 - 40 – Normaltext / skönlitteratur

  • 45 - 50 – Sakinformation, till exempel Wikipedia

  • 50 - 60 – Facktexter

  • Över 60 – Svåra facktexter / forskning /avhandlingar

Det finns förstås kritik mot att använda LIX som enda regel att stöpa sin text. Enligt forskning är det viktigaste för att förstå en text, att dess dispositionen är tydlig och att orden är ord som man själv brukar använda.

Så vad kan vi ta med oss av LIX och Expressensvenska?

Gör meningarna kortare – sätt punkt.

Exempel: Ibland blir mina meningar så långa, eftersom jag vill få med så mycket information på samma gång, men eftersom jag inte kan sätta punkt så slutar det istället med att meningen blir väldigt lång och svårläst.

Istället kan jag skriva:

Ibland blir mina meningar långa, eftersom jag vill få med mycket information på en gång. Men eftersom jag inte kan sätta punkt, så slutar det istället med att meningen blir väldigt lång och svårläst.

Långa ord ska bli korta

  • Substantivisering – Exempel: "Fullmäktige genomförde omröstning om försäljning av bolaget" i stället för "Fullmäktige röstade om att sälja bolaget". Substantivering är när du gör om ett verb – röstade – till ett substantiv – omröstning. Med en substantivering blir meningen oftast längre.

  • Förlängda ord – Exempel: Frågeställning kan du skriva om till fråga. Istället för Problematik kan du använda problem.

Använd ord som läsaren förstår

Ibland blir det två ord, men om båda orden är kortare så kommer det ge lägre LIX-värde. Några exempel:

  • Efterleva – Följa

  • Erforderlig – Som krävs

  • Erhålla – Få

  • Föreligga – Finns

Kan inte på något sätt hävda att jag är en auktoritet på det svenska språket. Jag har många brister i mitt eget skrivande. Men det gör det ännu mer intressant att lära sig små knep för att bli bättre. Det kan också ge en bättre förståelse för vikten i att använda ”rätt” ord. De mallade sätten som vi ibland använder för att beskriva våra behov, krav och acceptanskriterier på. Eller att det är viktigt att ha förmågan att uttrycka sig i bild. Några exempel tagna från min verklighet:

  • Att använda ”rätt” ord: Under en utbildning översatte jag Gherkin formatet Givet – When – Then till Givet – När – Så. Det visade sig att ordet ”Givet” vara svårt att ta till sig men när vi bytte ut det till ”Förutsatt” så föll polletten ner.

  • Mallade format: Vid beskrivandet av omfattande eller komplicerade acceptanskriterier skapar en fast struktur tydlig disposition och man tvingas att hålla det kort och kärnfullt.

  • Bilder: Jag använder ofta bilder för att komplettera text eller helt ersätta text. Många gånger skapar detta bättre förståelse. Speciellt när man ska beskriva något som är komplext.

Nästa gång du får feeling att skriva prosa – ta dig en funderare om det är rätt kontext att brodera ut texten.

Textens läsbarhetsindex är 34, vilket innebär att den klassificeras som lättläst, skönlitteratur, populärtidningar (då ska ni veta att jag fick jobba på att få bort komman och långa ord 😊)

 

Missa inte nästa inlägg!