När jag pratar med verksamheter om EU:s digitala decennium och den flora av lagstiftning som tillkommit under de senaste åren är den återkommande responsen ”Vill EU att vi går under? Hur ska vi hinna med allt och samtidigt hålla oss konkurrenskraftiga?”.
Och jag förstår. För många verksamheter har visionen med EU:s digitala decennium skapat en osäkerhet och spänning. Visionen är att säkra EU:s konkurrenskraft genom ett brett införande av AI, användning av större datamängder, skalning av molntjänster och verksamheter som kan växa över landsgränser. Samtidigt blir lagkraven fler inom exempelvis cybersäkerhet, integritet, AI, tillgänglighet och operativ motståndskraft.
Det är inte så konstigt att arbetet med att efterleva alla lagkrav kan kännas som något som bromsar ner innovation och affär, och inte minst något som hanteras som ett sidospår till den ”riktiga” verksamheten.
Jag vill dock slå ett slag att använda arbetet med compliance till att bygga affärsvärde. För tro mig, det är möjligt!
Att säkerställa regelefterlevnad bidrar inte i sig till en konkurrensfördel, eftersom samma krav ofta gäller för alla aktörer på samma marknad och inom samma sektor. Värdet ligger i hur väl man kan lyckas omsätta kraven till arbetssätt som minimerar intern friktion och skapar trygghet för kunderna.
Vem har mest att vinna?
Affärsvärdet blir kanske allra tydligast i verksamheter där förtroende, skalbarhet eller tillgång till nya marknader är avgörande för tillväxt.
För scale-ups som säljer till reglerade och riskmedvetna kunder kan en mogen hantering av compliance göra stor skillnad. Som mindre eller relativt ny leverantör har man inte alltid samma historik eller varumärkeskapital som de mer etablerade. Förmågan att svara tydligt på frågor, beskriva hur risker hanteras och snabbt kunna visa relevant dokumentation kan då göra stor skillnad och bygga förtroendekapital. När kunden känner sig trygg blir tröskeln också lägre för att våga välja den mindre och/eller nyare leverantören.
Samma sak gäller företag som går in på nya marknader. Varje nytt land, kundsegment eller större kund kan innebära nya avtalskrav, regelverk och förväntningar. Om det inte finns en gemensam grund riskerar varje expansion att bli ännu ett separat complianceprojekt. Vinster går här att hämta i en struktur som är tillräcklig för att behålla fart när verksamheten blir mer komplex. Med andra ord en compliancestruktur som gör att man slipper bygga om eller skapa nytt för varje ny kund, produkt eller marknad.
För AI-bolag, molntjänster, plattformar och datadrivna verksamheter blir förtroendefrågan ännu tydligare. Kunder vill veta vilken data som används, var den lagras, hur risker hanteras och vad som händer om något går fel. Samtidigt byggs idag väldigt få digitala tjänster helt isolerat utan snarare består de av en sammansättning av molninfrastruktur, AI-modeller, API, dataleverantörer, mjukvaruleverantörer, integrationspartners m.fl. Det betyder att kunden inte bara köper en tjänst utan indirekt köper in sig i ett ekosystem med risk i flera led.
Jag har sett gång på gång att den leverantör som transparent och tydligt kan förklara sina beroenden, visa hur tredjepartsrisker hanteras och beskriva vem som ansvarar för vad helt enkelt inger större förtroende. Och förtroendet kan bli avgörande för affären.
Hur bygger man förtroende i praktiken?
Om jag bara skulle ge ett råd är det detta:
Gör arbetet synligt!
Jag har sett många verksamheter göra ett gediget arbete, men som nästan ingen utanför juridik-, säkerhets- eller compliancefunktionen känner till eller har tillgång till. Pedagogiskt utformad dokumentation och tydliga arbetssätt kan användas i anbud, kunddialoger, produktdokumentation, onboarding och säljmöten. Det hjälper er att visa att ni har kontroll och minskar antalet frågetecken som kan försena ett beslut.
För att kunna nå dit rekommenderar jag att ni:
1. Utgår ifrån er egen kontext
Alla behöver inte göra allt. En konsumentapp möter andra risker och förväntningar än en leverantör till kritisk infrastruktur. Prioriteringarna måste utgå från produkten, kunderna och den tillväxtresa verksamheten faktiskt befinner sig på annars riskerar arbetet att bli för massivt och inte hållbart i längden.
2. Bygger sådant som går att återanvända
Leverantörsuppföljning, incidenthantering, datastyrning och teknisk dokumentation behövs ofta för flera olika regelverk och kundkrav. Behandlas varje nytt regelverk som ett separat projekt är det lätt att skapa dubbelarbete, överlappande processer och motsägelsefulla instruktioner. Om samma grund istället kan användas för att täcka upp mot fler krav slipper man uppfinna processen på nytt varje gång.
3. Skapar dokumentation och bevis i det dagliga arbetet
Vänta inte tills kunden skickar ett säkerhetsformulär eller revisorn knackar på. Om beslut, riskbedömningar och kontroller dokumenteras löpande blir det mycket enklare att visa vad verksamheten faktiskt gör och ni sparar tid. För att möjliggöra detta är det då viktigt att arbetet med compliance kopplas ihop med hur verksamheten arbetar i övrigt. Undvik att skapa ett parallellt system som anställda måste navigera vid sidan av sitt vanliga arbete, för då kommer det fallera efter ett tag.
Vilka vinner?
Om man ska prata om vinnare så är det de verksamheter som lyckas göra compliance till en del av hur de skalar och gör bättre affärer.
Med andra ord, de som låter lagkrav och avtal vara med på vägen i affären och i produktutveckling istället för att behandla det som ett sista stopp på resan. Produktteam får då tydliga ramar och slipper sena överraskningar. Ledningen får bra underlag för beslut. Säljare kan svara på frågor med större trygghet som resulterar i ett starkt förtroendekapital hos kunderna. Och när tillsynsmyndigheter eller revisorer ställer frågor finns redan relevant dokumentation.
