Skip to content

Visst kostar utveckling - men vad är alternativet?

Som gjorts tydligt i bland annat SKR:s ekonomirapport 2019 och som kommenterats i många medier, bland andra av Henrik Berggren, årets kommunal ekonom 2019, så står våra svenska kommuner inför stora utmaningar kommande år när det gäller de ekonomiska förutsättningarna, eller som Henrik Berggren uttryckte det i Dagens Samhälle Nr 35/2019 - "Ekonomin kommer att gå fort utför nu". Dessa utmaningar kommer inte bara att prägla den löpande verksamhet och utan också kommunernas möjlighet att klara av att prioritera utveckling för framtiden.

Att ekonomin går utför beror till en del på att konjunkturen avmattas, men till största delen på befolkningsökning och förändringar i den demografiska sammansättningen. De förändringar som nu diskuterats på riksdagsnivå av statsbidragen är givetvis positivt, men inte något som ensamt kan lösa kommunernas ekonomiska utmaningar. 

Sverige befolkning kommer fortsätta att öka under 2020-talet, för att omkring 2030 passera 11 miljoner. Den del av befolkningen som är i arbetsför ålder ökar visserligen även den framåt. Men den ökningen är förhållandevis liten jämfört med både antalet och andelen barn/ungdomar samt äldre. Den allra största förändringen kommer i gruppen äldre över 80 år. Kombinationen av en åldrande befolkning och en ökad livslängd gör att antalet personer som är över 80 år på tio års sikt ökar med uppskattningsvis 244 000. Det innebär att år 2030 så kommer omkring 22 % av Sveriges befolkning vara äldre än 65 år.

 
Old-tech-2

Samtidigt ökar som sagt befolkningen i stort med närmare en miljon de kommande tio åren. Detta gör att behoven kommer att öka inom alla delar av kommunens verksamheter, även om det är i varierande grad. Det kommer att behövas ökad kapacitet på vägar och järnvägar, fler bostäder, områden för företagsetablering, nya skolor och utökad äldreomsorg, utbyggnad av vatten- och avloppssystem och mycket annat som kommunen ansvarar för. De behov som ökar allra snabbast är äldreomsorg samt barnomsorg och skola.

Samtidigt finns det ett uppdämt behov av underhåll och renoveringar, som i många fall varit eftersatt. Även de förändringar som klimatet genomgår kommer att innebära nya, stora utmaningar på kommunens egen verksamhet. Detta kommer inte minst att påverka arbetet med översiktsplanering och anpassningar av samhället utifrån exempelvis ändrade väder- och nederbördsmönster som följer av ett varmare klimat. Samlat gör detta att investeringsbehovet hos kommunerna ökar, samtidigt som driftskostnaderna kommer att skjuta i höjden snabbare än skatteinkomsterna ökar.Infografik källa: SKRVi på Knowit har undersökt denna fråga närmare och summerar konsekvenserna av dilemmat kommunerna står inför:

1 Utan utveckling försämras kommunens ekonomi.
2 Kommunen har inte råd att utvecklas, eftersom ekonomin är för dålig.
3 Låg utvecklingstakt och dålig ekonomi gör det svårare att rekrytera...
4 ... vilket gör att ekonomin blir ännu sämre...
5 ... och förutsättningarna för framgångsrikt utvecklingsarbete blir då ännu mindre.

 

Vad ska då kommunerna göra för att vända på detta dilemma?

Tyvärr finns det inga enkla, snabba lösningar för kommunerna. Ökade statsbidrag kan på kort sikt bidra till att skjuta upp de förändringar som måste komma. Det är därför viktigt är att inse att det kan kännas stort och svårt - men det kommer inte på något sätt att bli lättare av att vänta.

På sikt kommer det att behövas att hela kommunen ställer om och tänker på hur man kan åstadkomma förändringar på djupet. Som beslutsfattare, både på tjänstemannasidan och hos politiken, behöver man våga tänka nytt och våga tänka stort för att åstadkomma den transformation som kommer bidra till utveckling och nyttor för samhället. 

För att klara av de utmaningar vi står inför behöver kommunen exempelvis ta ett större grepp kring sitt förändringsarbete. Både att kontinuerligt arbeta med ständiga förändringar - men också att ta ett större grepp om hur förändringsarbetet kan bedrivas. Att uppmuntra och utbilda medarbetare i att tänka nytt och våga testa. Att inte bara starta upp enskilda förändringsprojekt utan snarare att ta steg för steg mot ett bygga upp ett löpande, kontinuerligt utvecklingsarbete som blir en naturlig del av kommunens DNA.

För oss som konsulter handlar det här inte om att sälja ett projekt till. Vi vill visa på en större bild, där kunden kan skapa en mer långsiktig utvecklingsplan där man vågar sikta högre. Att stötta kommunen i att titta på sin verksamhet ur ett helikopterperspektiv, att se helheten och att ta fram en tydlig  bild av läget och en plan för verksamhetsutveckling som sträcker sig över förvaltningsområden, över många år, och kanske flera mandatperioder. Samtidigt vill vi bidra till att bygga upp den interna kompetensen och stärka samarbetet mellan förvaltningarna, vilket är absolut nödvändigt för att möta framtidens utmaningar.  

Kommuner generellt behöver stärka sina möjligheter att fatta modiga beslut, att motivera varför detta måste göras och att själva ta ansvar för leda förändringsarbeten, att förnya processer och leda projekt.

Det handlar om att bygga upp metodik och kompetens i den ordinarie organisationen, att öka medvetenheten om att förändringsbenägenhet, kunskap i förändringsledning, projektledning och möjlighet att arbeta långsiktigt med utveckling är en nödvändig kompetens. Vill kommunen/kunden ta hjälp av kunskapen hos oss konsulter för att öka förståelse, kunskap och verktyg att själva ta nästa steg är det utmärkt. Vi kan och vill stötta dem i att våga och orka ta ett större grepp, att tänka helhet och på så sätt bidra till att accelerera utvecklingen, öka effektiviteten och samtidigt minska kostnaderna. 

Den dag vi gör det, då gör vi kunden till den verkliga hjälten!