Ett smartare samhälle förutsätter att alla aktörer blir smartare; den offentliga sektorn, näringslivet, akademin och medborgarna - vilket vi delvis kan uppnå genom att använda och analysera data. Data som aggregeras och omvandlas till kunskap samt insikter. Begreppet öppna data står för ett sätt att dela data med avsikt att höja kunskapsnivån och skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.
Data som en strategisk tillgång!
Ett smartare samhälle innebär att alla aktörer i samhället behöver bli smartare, det vill säga medborgarna, näringslivet, akademin och den offentliga sektorn. Och ett sätt att bli smartare är genom att analysera information och skapa nya insikter. Det innebär att vi behöver kunna använda och sammanställa olika datakällor till information, som i ett nästa steg också kan analyseras för att omvandla till ny kunskap. Först då blir det möjligt att tillämpa den nya kunskapen i vardagen för att ta klokare och mer hållbara beslut.
Data har därför blivit en alltmer central del hos organisationer som har det datadrivna arbetssättet på sin agenda. Men att ha koll och äga all information som behövs är svårt. Att dela med sig av information och ha tillit att den delade informationen är fullständigt samt korrekt så att den kan aggregeras och analyseras för att skapa bättre insikter är viktigt. Och det är här öppna data kommer in.
Vad är öppna data?
Öppna data är information som alla kan komma åt, använda eller dela. Den ska gärna vara i ett maskinläsbart format och licensierad så att den tillåter användare att använda data på vilket sätt som de behagar. Framförallt ska informationen vara komplett och utan avgift. Syftet med öppna och delade data är att skapa förutsättningar för att höja kunskapen bland medborgare, näringsliv och akademi, för att accelerera utvecklingen av det smarta samhället. Det är när data återanvänds som de positiva effekterna erhålls.
Öppna data bidrar till mer hållbara samhällen!
Utifrån ett hållbarhetsperspektiv så kan kopplingen till de 17 globala målen i Agenda 2030 göras. Ur ett socialt perspektiv leder öppenhet och delning av data till en ökad transparens och insyn, vilket innebär minskad korruption. Det bidrar helt enkelt till utvecklingen av mer fredliga och inkluderande samhällen. Ett annat bra exempel är ett stort industriföretag, vars fordon samlar in information om olika väglag och varnar andra bilister. Informationen delas även med myndigheter som därigenom också kan vidta lämpliga halkbekämpningsåtgärder i god tid för att minimera trafikolyckor och dödsfall.
Vilken information som delas kan även ur ekologiskt perspektiv leda till att öka kompetensnivån och medvetenheten om privatpersoner och organisationer klimatavtryck. Det kan vara allt från förbrukningsdata kopplat till vatten och energi, till utsläppsinformation för olika luftpartiklar och föroreningar. Allt för att egentligen medvetandegöra problem i dagens samhälle och bidra till en hållbar konsumtion och produktion samt möjliggöra att samhället kan bekämpa klimatförändringarna.
En tredje viktig faktor är så klart att öppna data skapar förutsättningar för innovation, tillväxt och effektivisering i samhället. Evenemang som Hack For Sweden, där olika grupper går samman för att lösa samhällsproblem, har ett ganska stort beroende till stora mängder data. Här är öppna data starkt bidragande till en ökad innovationskraft i samhället och ett sätt att faktiskt bidra till nya innovationer samt digitala tjänster för både medborgare och näringslivet. Ur ett ekonomiskt perspektiv så har öppna data en stark koppling till utvecklingen av både en hållbar industri och hållbara samhällen. I slutändan innebär öppna data att organisationen har ordning och reda på sin information, den är strukturerad och blir därmed också enklare att använda internt. Enkäter behöver inte länge skickas ut, det är enklare att hitta och sammanställa information vilket leder till en ökad effektivitet i den egna organisationen.
Skapa förutsättningar för datadrivna arbetssätt
En fjärde faktor, som tidigare berörts lite, är att öppna data skapar förutsättningar för en kultur- och beteendeförändring i samhället. Den datadrivna beslutskulturen, den lärande organisationskulturen – ja, den kräver data och den kräver analys. Så genom att börja strukturera upp vår information, börja dela vår information, börja agera på vår information, först då börjar vi på riktigt den kulturförändring som krävs i det smarta samhället.
Förslag på öppna data att börja med
På Knowit är vi delaktiga i både nationella och regionala samordningsprojekt kring öppna data och har tillskansat oss en god uppfattning om vilka datamängder som både efterfrågas av andra och är enkla att dela med sig av. För öppna data är inte svårt, det är egentligen en del av det vardagliga arbetet. Vill man komma igång med att publicera och dela öppna data så är några lågt hängande frukter:
- Information om badplatser i området
- Måltidsinformation
- Information om luft- och vattenkvalitetsmätningar
- Information om evenemang och aktiviteter i form av en kalender
Se vårt webbinarium om öppna data i det smarta samhället
Missade du vårt webbinarium den 15 oktober?
Då kan du ta del av det i efterhand. Inspelning och ett summerande blogginlägg hittar du här!
Behöver du hjälp?
Kontakta oss om du vill veta mer om öppna data i det smarta samhället och hur du kan komma igång!
Du kan även besöka vår guide till ett smart samhälle och få exempel på hur andra organisationer arbetar med digitalisering för att utvecklas till det smarta samhället.
Om bloggaren
Fredrik Eriksson, senior managementkonsult
Har en lång och bred erfarenhet av att utveckla det smarta samhället. Digital infrastruktur, digitala tjänster, idé och innovationsverksamhet samt öppna data är några av hans styrkeområden.