Samlade tankar inom cybersäkerhet & juridik

I takt med samhällets digitalisering är säkerhet ett område som blir allt mer viktigt. I samband med det är det även av stor vikt att it-och informationssäkerhet är en naturlig och central del av datavetenskapliga utbildningar – vilket tyvärr inte alltid är fallet idag. Därför tycker jag att det är extra kul att ha fått möjligheten att samarbeta och bidra med säkerhetsrelaterade föreläsningar hos Uppsala universitet.

I skrivande stund har två beslut publicerats gällande webbsideansvarigas användning av Google Analytics. I båda besluten kom tillsynsmyndigheten fram till att implementering av Google Analytics på webbplatsen innebar att webbsideansvarige bröt mot kraven på skydd av personuppgifter i GDPR. I detta blogginlägg har besluten sammanfattats och analyserats för att klargöra vad detta betyder för dagens webbanalys.  
 

Det finns flera fördelar med att certifiera sin organisations säkerhetsarbete. Men det är långt ifrån alla som gör det. Varför är det så? Här nedanför går jag igenom sju anledningar till varför du bör certifiera din organisation enligt ISO/IEC 27001.

Svaret är enkelt. Man ser framför sig en enorm byråkrati som ska upprätthållas. Dokument som ska skrivas och förvaltas. Möten och workshops för att komma fram till självklarheter. Drivor av icke-förvaltningsbara excelark för uppföljning. Detaljstyrning. Säkert finns det även en rädsla för att dra på sig åtaganden som kostar mer än de smakar.

Med anledning av de ändringar i säkerhetsskyddslagen (2018:585) som kommer träda i kraft den 1 december 2021, lanserade Knowit i höstas en bloggserie om systematiskt säkerhetsskyddsarbete. I sex inlägg har våra medarbetare redogjort för utvalda delar av ett ledningssystem för säkerhetsskydd samt delat med sig av erfarenheter och råd från fältet. 

Under våren 2021 startade Knowits säkerhetsskyddsteam ett nyhetsbrev om säkerhetsskydd. Vi är glada över att se att detta har mottagits positivt när vi i förra veckan publicerade vårt tredje nyhetsbrev i serien. Syftet med nyhetsbreven är att vi på Knowit vill bidra till kunskap och medvetandehöjning i hela samhället om säkerhetsfrågor generellt och säkerhetsskydd specifikt, vilket vi fortsätter att göra till vår bästa förmåga.

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd har Knowit lanserat en bloggserie. I sju inlägg kommer våra medarbetare att redogöra för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt dela med sig av sina erfarenheter från området. Förra gången skrev Victor Langåssve och Christel Manner i blogginlägg fem om säkerhetsskyddsklassificeringar. Denna vecka har vi kommit till inlägg 6 i serien, där Sebastian Tham beskriver hur man skapar goda förutsättningar för utbildning kopplat till säkerhetsskydd och varför detta är så viktigt. Mycket nöje!

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd har Knowit lanserat en bloggserie. I sju inlägg kommer våra medarbetare att redogöra för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt dela med sig av sina erfarenheter från området. 

I förra veckan fördjupade sig 17 deltagare i säkerhetsskydd genom Knowits grundläggande tvådagarsutbildning. Utbildningen innehöll allt från säkerhetsskyddsanalysens olika delar, såsom skyddsvärden och säkerhetshot, till säkerhetsskyddets åtgärdsområden och de nya krav som sannolikt kompletterar säkerhetsskyddslagen redan den 1 december i år.

Höstens webbinariumserie om det smarta samhället fortsatte med att Johanna Grundberg och Tomas Rimming berättade om och diskuterade ”Säker och laglig informationsdelning i ett smart samhälle”. I detta inlägg kan du se det inspelade webbinariet och läsa en sammanfattning. 

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd har Knowit lanserat en bloggserie. I sju inlägg redogör våra medarbetare för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt dela med sig av sina erfarenheter från området. Förra gången berättade Sven Johnard, i bloggseriens tredje inlägg, bland annat om analys av sårbarheter kopplat till säkerhetsskyddsanalysen. Denna vecka har vi kommit till inlägg 4 i serien, där Sebastian Tham diskuterar effektiv prioritering av säkerhetsskyddsåtgärder. Mycket nöje!

Den 4 juni 2021 antog EU-kommissionen nya standardavtalsklausuler för överföring av personuppgifter till tredje land samt standardavtalsklausuler för personuppgiftsbiträdessituationer. Båda uppsättningarna standardavtalsklausuler började gälla den 27 juni 2021.

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd har Knowit lanserat en bloggserie. I sju inlägg redogör våra medarbetare för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt delar med sig av sina erfarenheter från området. 

Möjligheten att djupdyka i vad som kan upplevas som en oändlig tillgång av webbdata från verktyg som Google Analytics har länge varit en lyx som analytiker och andra intressenter tagit för givet. På senare tid har regleringen på dataskyddsområdet förtydligats och branschen har fått nya regler att förhålla sig till, kort och gott för att värna om besökarnas integritet. Vad innebär de nya reglerna för digital analys? Kommer man inte längre kunna följa upp besökares beteende och utfall av olika kampanjer? Ser vi slutet på ”data-eran”? I del 3 av vår bloggserie försöker vi reda ut en del frågetecken och ge svar på några av de frågor vi fått från både kunder och kollegor den senaste tiden.  

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd har Knowit lanserat en bloggserie. I sju inlägg redogör våra medarbetare för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt dela med sig av sina erfarenheter från området.

För att sprida kunskap och belysa området säkerhetsskydd lanserar Knowit en bloggserie. I sju inlägg kommer våra medarbetare att redogöra för utvalda delar av vad som bör ingå i ett systematiskt säkerhetsskyddsarbete samt dela med sig av sina erfarenheter från området. 

Cookies för webbspårning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat av media och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Höga sanktionsavgifter kan delas ut till företag som inte följer reglerna och samtidigt blir webbspårning allt viktigare för verksamheter. Detta blogginlägg är den andra delen i en serie inlägg om cookies där vi kommer ta upp och svara på en mängd olika frågeställningar, t.ex. vilka tekniker som omfattas av cookielagen, om en cookie kan vara en personuppgift och om Google Analytics är lagligt. Serien består av fyra delar och i den avslutande delen kommer vi svara på era frågor. Passa på att mejla oss dina frågor redan nu till johanna.grundberg@knowit.se.

Cookies för webbspårning har under den senaste tiden blivit uppmärksammat av media och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Höga sanktionsavgifter kan delas ut till företag som inte följer reglerna och samtidigt blir webbspårning allt viktigare för verksamheter. Detta blogginlägg är den första delen i en serie inlägg om cookies, där vi kommer ta upp och svara på en mängd olika frågeställningar, t.ex. hur företag ska hantera dataskyddsreglerna, vilka tekniker omfattas av cookielagen, vad samtyckeskraven innebär för digital analys och hur företag kan jobba datadrivet och samtidigt leva upp till de krav som finns? Serien består av fyra delar och i den avslutande delen kommer vi svara på era frågor. Passa på att mejla oss dina frågor redan nu till johanna.grundberg@knowit.se. 

Under våren har vi analyserat svenska myndigheters skugg-it, närmare bestämt molntjänster som personalen använder utan att de är upphandlade på korrekt sätt. Analysen indikerar på att en stor andel obehöriga molntjänster används, varav 92,5% är amerikanska. Det här innebär i sin tur att till exempel personuppgifter hanteras på ett olagligt och felaktigt sätt. 

”Sverige har nu etablerat sitt nationella cybersäkerhetscenter. Det är bra men det räcker inte. För att skapa ett resilient cyberförsvar i fred, kris och ytterst krig behöver såväl den nationella, regionala och kommunala nivån ta ytterligare steg i att bygga sin cybersäkerhetsförmåga.” Det skriver Richard Oehme, senior rådgivare inom samhällssäkerhet på Knowit, i det senaste numret av Allmänna Försvarsföreningens tidskrift 'Vårt Försvar'. I artikeln belyser Richard vikten av en mer samlad styrning av cybersäkerhetsfrågor, och av att Sverige, som ett av världens mest digitaliserade länder, agerar nu för att trygga vårt samhälle. 

Idag väljer många företag att köpa in tjänster från externa leverantörer. Det har därför uppstått krav på att få en pålitlig, periodisk och transparent granskning av leverantörers processer, tillhörande kontroller och deras förmåga att fullgöra informationssäkerhetskrav. Ofta förekommer det att en kund i sin förfrågan till en leverantör efterfrågar en tredjepartsrapport enligt International Standard on Assurance Engagements. En bra rapport medför att kunden blir försäkrad om att tjänsteleverantören har förmåga att hantera kundens information utan att den förstörs, ändras eller sprids utom kontroll.

Knowits säkerhetsskyddsteam startar i veckan ett nyhetsbrev om säkerhetsskydd. Syftet är att vi på Knowit vill bidra till kunskap och medvetandehöjning i hela samhället om säkerhetsfrågor generellt och säkerhetsskydd specifikt.

Vad innebär kravet på internationellt säkerhetsskyddsåtagande och varför behövs det? Gäller bestämmelsen endast informationsutbyte? Vilka konsekvenser medför bestämmelsen för svenska verksamhetsutövare och gäller villkoret både för allmänna och enskilda verksamhetsutövare? Detta är några av de frågor jag tänkte diskutera och utveckla kring i detta blogginlägg.  

Att vara QSA (Qualified Security Assessor) är en väl bevarad hemlighet som väldigt få i säkerhetsbranschen känner till. Jag är QSA och har världens bästa arbete. I detta blogginlägg får du veta varför.

Under våren har Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Säkerhetspolisen (SÄPO) och Försvarets radioanstalt (FRA) släppt sina årsböcker för 2020, och Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) har även släppt sin helårsbedömning för 2021. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att sammanfatta dem i detta blogginlägg. Gemensamt för alla årsböcker är att myndigheterna ser en trend där säkerhetshoten ökar – och kommer att fortsätta öka de närmaste åren.

Allt fler applikationer förflyttas från att hanteras lokalt i ett företag till att hamna i molnet. Då antalet applikationer kan bli många så har single sign-on-lösningar (SSO) blivit allt viktigare för att hantera alla användare och deras rättigheter. Med SSO slipper en anställd logga in i varje applikation, så som mail, Office eller användarportal, på sin dator utan behöver endast logga in en gång – därav namnet single sign-on. Detta gör också att det finns en central plats för alla konton, lösenord och användaruppgifter. Men trots de många fördelar som SSO medför är det inte alltid en enkel process att sätta upp ett autentiseringsflöde. 

För några veckor sedan kom det som vi i säkerhetsskyddskretsar väntat så länge på; regeringens förslag med kompletteringar till säkerhetsskyddslagen. Lagrådsremissen innehåller en rad nya krav på verksamhetsutövarna i kombination med större möjligheter för tillsynsmyndigheterna att agera mot de som inte lever upp till kraven.

För några veckor sedan kom det som vi i säkerhetsskyddskretsar väntat så länge på; regeringens förslag med kompletteringar till säkerhetsskyddslagen. Utredningen som ligger till grund för förslagen presenterades redan i slutet av 2018 (SOU 2018:82) och vi har alltså fått vänta i dryga två år på att få närmare inblick i hur regeringen resonerar. Nu är det emellertid tänkt att gå fort; redan den 1 december är förändringarna tänkta att träda i kraft. Det ger verksamhetsutövarna kort om tid för att anpassa verksamheten till kompletterande regler. Det innebär också att tiden är knapp för att komma till rätta med eventuella brister i det existerande säkerhetsskyddet – brister som kan komma att generera sanktioner om förslagen blir verklighet. 

Fram till den 1 januari 2021 innehöll säkerhetsskyddslagstiftningen inte några bestämmelser som innebar en uttrycklig skyldighet för verksamhetsutövare att pröva lämpligheten av en överlåtelse, eller som gav tillsynsmyndigheterna möjlighet att ingripa mot eller förhindra en överlåtelse som är olämplig från säkerhetsskyddssynpunkt. Det har nu införts genom bestämmelser i säkerhetsskyddslagstiftningen.

För några veckor sedan väcktes åtal för spionage mot en person som arbetat som konsult i svensk högteknologisk verksamhet. Personen misstänks för att under flera års tid ha tillhandahållit information om sina kunders verksamhet till rysk underrättelsetjänst. Ärendet är intressant på flera sätt, inte minst eftersom det på ett mycket tydligt sätt illustrerar vikten av att ha kontroll över vilka som släpps in i den egna verksamheten.

Den 16 december 2020 presenterade EU-kommissionen ett förslag¹ till en uppdatering av det s.k. NIS-direktivet. Jag skulle vilja passa på att här dela med mig av några reflektioner från min första genomläsning av förslaget.

Jag hade nyligen förmånen att tillsammans med kravspecialister och jurister, delta i en teamleverans till en av våra svenska myndigheter. Myndigheten ifråga hanterar mycket pengar och bedriver verksamhet i många länder även utanför Europa. Precis som många andra organisationer arbetar man hårt för att digitalisera och effektivisera verksamheten och nu var turen kommen till den kostsamma hanteringen av papper med bläckunderskrifter.

I januari 2021 lämnade Integritetskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen), IMY, över sin första integritetsskyddsrapport till regeringen. Rapporten är en del av IMY:s nya uppdrag att vart fjärde år lämna en redovisning av utvecklingen inom dataskyddsområdet till regeringen. IMY:s slutsats är att Sveriges ambitiösa digitaliseringspolitik behöver kompletteras med en tydlig och konkret integritetsskyddspolitik. I detta blogginlägg sammanfattar vi några av de viktigaste punkterna som IMY lyfter fram i sin rapport.

Cybernode är en svensk nod som arbetar för att accelerera innovation och forskning inom cybersäkerhet. Genom att samla näringsliv, akademi och offentlig sektor kommer projektet att identifiera, prioritera, initiera och driva forsknings- och innovationsaktiviteter inom cybersäkerhetsområdet.

(I detta inlägg refererar jag till vissa engelska definitioner, då svenska saknas) 

Nu när vi är inne på 2021 tänkte jag passa på att sammanställa några nyheter inom säkerhetsskydd från hösten som gått, vilket du inte vill missa!

Att certifiera sig inom ett kompetensområde är ett vanligt sätt att få ett erkänt kvitto på att man har tillskansat sig vissa kunskaper och besitter relevanta erfarenheter. Certifieringar kan jämföras med kvalitetsstämplar som är accepterade av branschen. De är ett sätt för arbetsgivare att säkerställa att personen är den hen påstår och för exempelvis upphandlande myndigheter att säkerställa leverantörens förmåga. Det är naturligtvis inte det viktigaste i en upphandling eller en försäkring mot misstag från den certifierades sida, men det är en viktig komponent som visar både arbetsgivarens och den certifierades engagemang inom området.

Kompetensbristen är en av säkerhetsbranschens största risker, och inte minst i Östergötland är behovet av att samla kraft inom cybersäkerhet stort. I regionen finns flera intressanta verksamheter med behov av säkerhetskompetens; inom den privata sektorn finns företag som SAAB, Holmen, och Stadium och den offentliga sektorn innefattar 13 kommuner, region Östergötland och flera myndigheter. På Knowit arbetar vi idag med ett flertal av dessa organisationer i olika spännande kunduppdrag, men vi ser att behovet av ytterligare kompetens är enormt stort både hos våra kunder och hos andra aktörer.  

Idag är första dagen i cybersäkerhetsmånaden. Det har hänt mycket under det här året och pandemin har också satt stora spår i vårt digitala samhälle. Mest på ett positivt sätt. Vi har digitaliserat och utvecklat våra arbetssätt på bara några månader – något som annars skulle ha tagit åratal. Plötsligt har vi digitala möten och arbetsgrupper med människor över hela världen på ett sätt vi aldrig haft tidigare. Vi sitter på lantstället och utvecklar nya system. Styrelsemöten sker utan många smutsiga flygmil och internationella samarbeten frodas trots att alla medverkande arbetar från sina hem. Företag och myndigheter har tvingats till att ta ett långt steg in i framtiden och utveckla nya tekniska plattformar och stöd för sina medarbetare.

"Let's make Data Privacy great again!" – dessa ord kom från en medlem av Europaparlamentet (”MEP”), Moritz Körner, under mötet den 3 September 2020, i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (det s.k. "LIBE-utskottet"). Mötet hölls för att diskutera framtiden för dataflöden mellan EU och USA efter EU-domstolens uppmärksammade dom i mål C-311/18 (”Schrems II-målet”). Förutom MEP deltog justitiekommissionär Didier Reynders, den europeiska dataskyddsstyrelsens (”EDPB”) ordförande Andrea Jelinek och den österrikiske datasskyddsaktivisten Maximilian Schrems vid mötet. Mötet hölls då det efter domen i Schrems II-målet onekligen råder stor osäkerhet gällande överföringar av personuppgifter till USA och andra tredjeländer.

Till följd av den extraordinära situationen som covid-19 försatt oss i har vi snabbt behövt anpassa oss till ett nytt sätt att arbeta. Hemarbete blev under våren det nya normala och som följd har användandet av videokonferenssystem skjutit i höjden. För många av oss fortsätter nu hemarbetet även under hösten. Lyckligtvis har tekniska framsteg gjort det möjligt för oss att nästintill arbeta som vanligt genom att delta i möten, webinars och annan socialisering online. Det finns många olika videokonferenssystem att välja mellan – i detta inlägg presenterar vi en jämförelse mellan fem olika system utifrån användarvänlighet, funktionalitet och säkerhet. Vi har även listat vad du som användare bör tänka på när du nyttjar systemen eftersom flera av dem har bra säkerhetsfunktioner men som måste aktiveras av användaren själv.

Cybersäkerhet, det vill säga det samlade skyddet från it- och informationssäkerhet, är den största utmaningen för företagsledningar idag. Trots det saknar 87 procent av företagsledare (CEO, CISO, CFO m.fl.) och styrelseledamöter förtroende för det egna företagets kapacitet inom området cybersäkerhet.

Det ställs ofta höga krav på att verksamheter ska skydda sig mot intrång och att rätten till tillgång till lokaler och utrymmen styrs utifrån behov. För att möta dessa krav finns ofta passersystem och kamerabevakning installerat för att skapa spårbarhet och för att försvåra eller förhindra brott. Kamerabevakningen kan också ge värdefull information vid inträffade brott och kan därmed underlätta polisens utredningsarbete. Inom dessa säkerhetssystem finns personuppgifter lagrade. Personuppgifter som ofta förbises vid företags inventering av personuppgifter.

De sociala robotarna gör nu sitt inträde i vårt samhälle. De är psykologer i USA, barnvakter i Kina och här i Sverige arbetar ett antal spännande start-ups med dem. Men det här kommer innebära helt nya risker och etiska överväganden. Var går egentligen gränsen till vad vi får göra och hur ska vi försäkra oss om att vår framtid inte blir som en science fiction-dystopi?

PCI DSS-efterlevnad som krav ställs på all hantering av betalkortsdata. Som handlare tar du emot betalkortsbetalningar medan tjänsteleverantörer hjälper handlaren med betalningar samt stödjer privatpersoner, handlare eller företag med deras betalkortstransaktioner. Banker ger ut betalkort eller fungerar som inlösare av transaktioner. För dig som har applicerat PCI Data Security Standard (PCI DSS) på alla dina betalkortstransaktioner förväntas dessa hanteras på ett säkert sätt, skyddat mot dagens och morgondagens cyberhot.

Lösenord, lösenord och lösenord. Trots att det nu finns flera alternativ för autentisering är lösenord något vi än så länge inte kommer undan. Men hur är det egentligen med lösenordsrekommendationer – vilka rekommendationer finns, och kan vi lita på dem? Hur ska ett bra lösenord se ut? I denna bloggpost analyserar jag de vanligaste lösenordsrekommendationerna och diskuterar varför långa lösenord inte alltid är bättre.

Enligt en rapport från Juniper Research kommer det år 2023 vara 775 miljoner uppkopplade bilar ute på vägarna - en siffra som kan jämföras med 2018 då det var 330 miljoner¹. Denna utveckling kommer självklart också medföra en ökning av attacker. Under 2019 utfördes ca 160 attacker mot fordon, vilket är en fördubbling mot föregående år då ca 80 attacker utfördes. Vi kan också se att dessa attacker utförs mer och mer av så kallade ”Black Hats”, angripare som avser att skada system eller utföra en kriminell handling.

Arbetssituationen har på kort tid förändrats för många i samhället. Vi är många som försöker anpassa oss och möta de nya kraven och behoven på bästa sätt. Samtidigt har virusspridningen, rädslan för smittan och de konsekvenser den riskerar att medföra, inte minst ekonomiskt, också gett bedragare och andra kriminella nya möjligheter. En ransomwareattack som låser kontorsmiljön eller en falsk faktura som attesteras genom ett intrång riskerar att bli spiken i kistan i en redan ansträngd situation.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gav nyligen ut två förslag till nya föreskrifter:

I en allt mer digitaliserad värld kommer snart alla nya fordon att vara uppkopplade via femte generationens telenät (5G). Digitaliseringen av våra fordon är alltså en oundviklig framtid som innebär nya hot mot fordonen, användarna och samhället. Företagen (eller som vi kallar dem, OEMs) måste nu, istället för att vänta och se vad som kommer hända, ta tag i sin produktutveckling och lägga till attributet cybersecurity. I det ingår också underleverantörer och eftermarknadsförmågan. Nedan berättar jag hur.