De nya reglerna inom ramen för EU:s gröna giv är komplexa och tidskrävande att tolka och implementera. Den nya lagstiftningen och den gröna transformationen i stort ställer ökade krav på organisationer, bland annat inom den cirkulära ekonomin. Här finns det dock ett stort värde både utifrån compliance och affär om organisationer börjar samarbeta bredare i sitt ekosystem.
I tidigare bloggar har vi beskrivit de nya regelverken inom ramen för EU:s gröna giv med fokus på varför (syfte), vad (konkret innehåll) och hur (metodik) för att implementera. Vi har bland annat rapporterat om att taxonomin nu innefattar sex miljömål inklusive målet gällande cirkulär ekonomin. Nyligen fastslogs även de slutgiltiga standarderna ESRS som kopplar till direktivet CSRD, där en av standarderna E5 rör just cirkulär ekonomi.
CSRD och EU-taxonomin är komplexa regelverk och kommer att vara resurskrävande för de organisationer som ska tolka och följa de nya regelverken och standarderna, vilket tydliggjordes i den detaljerade konsekvensbedömningen som sammanställde av Milieu och CEPS, Centre for European Policy Studies, vi överlämnandet av utkasten till ESRS till EU-kommissionen. I en implementationsfas är det lätt att fokusera på här och nu, men om vi lyfter blicken, kan vi försöka blicka framåt och bredare.
Under de kommande åren kommer vi kunna följa effekten av regelverken och hur dessa rent konkret implementeras i organisationer, branscher, Sverige och Europa. Det är ju alltid svårt att sia in i framtiden, för det finns ingen kristallkula. En annan känd EU-förordning, GDPR (dataskyddsförordningen) har fem år på nacken, och i vår blogg ”With or Without You: Fem år med GDPR” har vi haft möjlighet att se tillbaka på dessa år och var vi står idag. Möjligtvis kan vi dra några lärdomar från hur den förordningen implementerades och ta det i beaktande under den fas vi är inne i nu. Ett tips är att tänka helhet och väsentlig påverkan.
CSRD och EU-taxonomin är komplexa regelverk och kommer att vara resurskrävande för de organisationer som ska tolka och följa de nya regelverken och standarderna.
Lagregler är bara en av transformationskrafterna
Om vi går från perspektivet konkreta regelverk, till ett mer övergripande perspektiv, kan vi konstatera att lagar och normer bara är en av transformationskrafterna som behövs för att vi ska uppnå övergripande mål.
Bakom regleringarna inom EU:s gröna giv finns ambitiösa mål, som EU:s övergripande plan att göra unionen resurseffektiv, konkurrenskraftig och klimatneutral 2050, där styrning av kapital till att investera i hållbara verksamheter är nyckeln.
För att få en väsentlig påverkan behöver vi se transformation utifrån ett systemperspektiv där, inte bara nya regleringar, utan andra faktorer spelar in som exempelvis marknad, kultur och teknologi. En annan viktig parameter är att enskilda aktörer inte kan förändra, vilket innebär att organisationer behöver se bredare än den egna verksamheten. Organisationer behöver se till sitt ekosystem, och leta efter samarbetsmöjligheter, för att få en väsentlig förändring på plats.
Datadelning i värdekedjan
Ett konkret exempel som har möjligt att har större effekt, samt ge ett värde utifrån regelefterlevnad (compliance) och affär, är delning av data i värdekedjan. Datadelningen är grunden för cirkulära affärsmodeller och möter även upp kraven i lagstiftningen bland annat från EU.
Datadelning över hela värdekedjan ger nya insikter som möjliggör resurseffektivitet. Men det är inte den enda positiva effekten, utan delningen ger värde i fyra dimensioner; sänkta kostnader, förstärkning av varumärke, sänkning av risk och möjlighet till ökning av intäkter.
Övergripande förändringsarbete
Nordic Innovation, under Nordiska ministerrådet, sätter ljus på just datadelningen som förändringskraft i en rapport och i det aktuella initiativet att driva ett antal nordiska piloter som ska visa upp värdet av datadelning i värdekedjan. Cirkulära affärsmodeller har varit ett fokusområde sedan 2018 och syftet är att accelerera transformationen och utveckla Norden som en agil föregångare inom den cirkulära ekonomin och cirkulära affärsmodeller. Detta är konkreta steg för den gröna omställningen och att nå visionen om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region 2030.
I rapporten lyfts just regelefterlevnad och affärsvärdet när det konstateras att ny lagstiftning och den gröna transformationen ställer ökade cirkulära krav på organisationer samt att det finns en enorm potential utifrån ett intäktsperspektiv.
Den övergripande omställningen är som sagt var inte enbart beroende av lagstiftning och normer, utan även av andra transformationskrafter. I kommande bloggar har vi möjlighet att fördjupa oss i exempelvis tekniken som förändringskraft, eller beskriva mer utförligt möjligheter och utmaningarna inom datahantering och datadelning. Glöm inte heller att ett strukturerat dataskyddsarbete är grunden för utvecklingsinitiativ kopplat till data.
