Skip to content
  • Det finns inga förslag eftersom sökfältet är tomt.

AI är på plats i hållbarhetsarbetet – men steget till besluten återstår

För en tid sedan skrev jag att AI inte är ett vägval inom hållbarhet och att effektivitet inte är det största värdet. En undersökning från Watershed visar att 43 procent av de svarande använder AI, men främst till rapporteringsnära uppgifter som rapportutkast. Det synliggör ett glapp mellan dagens användning och den potential som finns i mer avgörande delar av hållbarhetsarbetet. Frågan är vad som krävs för att vi ska våga ta nästa steg.

I rapporten State of corporate sustainability 2026 – AI edition har Watershed, som utvecklar en plattform för klimat- och hållbarhetsarbete, frågat drygt 230 hållbarhetsprofessionella om bland annat deras användning av AI.

Rapporten visar att nästan hälften använder AI, men främst till uppgifter som ligger nära den befintliga rapporteringsprocessen och är relativt enkla att avgränsa och kontrollera. Det är i sig inte förvånande. Det är naturligt att börja där riskerna är mindre och nyttan lättare att se. Men siffrorna synliggör samtidigt glappet mellan potential och faktisk användning. AI har kommit in i hållbarhetsarbetet, men ännu inte fått någon större roll när data ska omsättas i prioriteringar, leverantörsdialog och konkreta utsläppsminskningar.

Här är ett antal insikter från undersökningen:

    • Användning: 29 procent använder AI för datainläsning och kvalitetskontroll, och 24 procent för automatisering av rapportering. Under 12 procent använder AI för leverantörsdialog respektive identifiering och prioritering av utsläppsminskande åtgärder.
    • Effekt: Bara 21 procent av AI-användarna uppger betydande tidsbesparingar.
    • Tid och resurser: Mätning och rapportering tar en stor del av teamens tid. Hälften av de svarande uppger att deras organisation har en till fem personer som ägnar minst 20 procent av sin arbetstid åt hållbarhet eller ESG. Samtidigt uppger 41 procent att budget och bemanning inte håller jämna steg med företagets tillväxt, jämfört med omkring 22 procent föregående år.

Nästa steg handlar om förtroende

När AI ska användas i mer avgörande delar av hållbarhetsarbetet blir tilliten central. Bland dem som ännu inte använder AI är några av de vanligaste hindren:

    • Noggrannhet och tillförlitlighet: 52 procent
    • Data och integritet: 43 procent
    • Kompetens: 37 procent
    • Miljöpåverkan: 23 procent

Intresset finns redan. Ett av de tydligaste hindren är bristande förtroende för data, resultat och arbetssätt. Därför behöver nästa fas handla mindre om att visa hur snabbt AI kan arbeta och mer om att visa hur resultatet har tagits fram, vad som har kontrollerats och var människan fortfarande har ansvar.

Förtroendet behöver byggas in i det dagliga arbetet, så att det blir tydligt vem som granskar AI:s resultat, hur osäkerhet hanteras och vem som ansvarar för att använda underlaget i ett beslut. Då blir tillit även en fråga om hur vi organiserar arbetet och fördelar ansvaret.

Från tidsbesparing till verksamhetsnytta

AI kan frigöra tid från datainsamling, administration och rapportering – uppgifter som i dag tar mycket tid. Samtidigt behöver bilden nyanseras, eftersom bara 21 procent av AI-användarna uppger betydande tidsbesparingar. Att införa AI i en befintlig process synes alltså inte garantera en större effekt. För att ta vara på potentialen behöver teknik, data, ansvar och arbetssätt hänga ihop.

När tekniken behöver hänga ihop med helheten

För små och pressade hållbarhetsteam blir frågan om AI större än valet av verktyg. Den handlar också om hur teknik, data, kompetens och arbetssätt behöver utvecklas tillsammans.

World Economic Forums Chief Sustainability Officers’ Outlook från september 2026 visar att kompetensen är en viktig del av helheten. Bland de 103 hållbarhetschefer i stora företag som svarat förväntar sig 68 procent att brister i kompetens och förmågor begränsar företagens möjligheter att använda AI för att driva hållbarhetsarbetet framåt under det kommande året.

Rapportens analys betonar att nyttan också kräver tillförlitliga data, tydlig styrning och samarbete mellan hållbarhet, teknik, ekonomi, verksamhet och riskhantering. AI beskrivs som ett stöd för att genomföra hållbarhetsstrategin, snarare än som en ersättning för den.

För hållbarhetsfunktionen väcker det en central fråga: hur bygger vi arbetssätt där AI-resultat kan granskas, förstås och användas?

McKinseys globala AI-undersökning från augusti 2026 visar också ett glapp mellan individuell nytta och effekt för organisationen. Åtta av tio svarande uppger att AI har förbättrat deras egen produktivitet, medan 37 procent uppger en positiv påverkan på företagets rörelseresultat. Bland de organisationer som enligt McKinseys definition är mest framgångsrika med AI har nästan tre fjärdedelar förändrat sina arbetsflöden i grunden, jämfört med omkring en fjärdedel av övriga svarande.

Undersökningen omfattar flera branscher och visar samband snarare än säkra orsakssamband. Men den stärker resonemanget att AI behöver följas av förändrade arbetssätt för att nyttan ska nå hela verksamheten.

Det innebär att automatisering behöver kombineras med tydliga val om kvalitet, ansvar och användning. Förmågan att hålla ihop teknik, mätning, arbetssätt och kvalitetssäkring blir avgörande för om AI stannar vid effektivare rapportering eller också kan bidra i de svårare besluten.

Källor

Om författaren