Vilda fakturor är inte ekonomiavdelningens problem
Författare
Adam Olmårs, Knowit
Samma leverantör, samma typ av faktura, samma manuella rättning – månad efter månad. Vilda fakturor, alltså fakturor som kommer utan beställning, landar hos ekonomiavdelningen. Men de är bara ett symptom. Orsaken finns tidigare i flödet, och den kan ekonomiavdelningen inte lösa på egen hand. Läs om vad som brukar orsaka dem, vad de kostar och vilka frågor ni kan ta med till ledningsgruppen.
Så uppstår vilda fakturor
I inköpsflödet, från behov till betalning, ser vi fyra vanliga vägar till en vild faktura:
- Inköp som görs via mejl eller telefon, vid sidan av systemet eller för att det saknas ett system att beställa i
- Inköp från leverantörer som inte finns upplagda i systemet, så att ingen beställning kan läggas
- Beställningar där referensen aldrig når leverantören
- Återkommande kostnader, som licenser och abonnemang, som aldrig fått någon beställning
Vi ser vilda fakturor framför allt vid indirekta inköp, som konsulttjänster och IT-tjänster. Det är vanligt att sådana inköp görs av många olika personer i verksamheten, inte bara av inköpsfunktionen.
Följden blir ofta densamma. Ta en konsulttjänst som avtalas via mejl, och följ den ända fram till bokslutet:
- Ingen beställning registreras i systemet
- Fakturan saknar referens och fastnar för manuell hantering
- Någon attesterar i efterhand och konterar manuellt
- Bokslutet kan behöva korrigeras
Vad som står på spel
Vilda fakturor handlar om mer än tiden det tar att hantera dem. De påverkar tre saker som ledningen ansvarar för:
Överblick. Utan beställning syns kostnaden inte i systemet när beslutet tas, utan först när fakturan kommer. Budgetuppföljning och prognoser hamnar därför efter verkligheten.
Pengar. Den som köper utanför beställningsrutinen kan också välja leverantör själv. Avtal som tagit tid att förhandla fram används inte, och besparingen stannar på papperet.
Risk. När attesten sker i efterhand är pengarna redan bundna. I offentlig sektor kan köp utanför upphandlade avtal dessutom innebära att upphandlingsreglerna inte följs.
Därför behöver frågan ägas av ledningen, inte bara av ekonomiavdelningen.
Följ symptomet bakåt genom tre led

Leden hänger ihop: styrningen kan bara följa upp det som processen fångar, och processen kan bara fånga det som grunden gör möjligt. När ett led brister bryts kedjan, och det syns först högst upp i rapporterna.
Tillbaka till konsulttjänsten som avtalades via mejl. Där brister alla tre leden:
- Styrningen: ingen såg att samma sak hände varje månad.
- Processen: köpet gjordes utanför systemet, och ingen ägde flödet i sin helhet.
- Grunden: leverantören saknade standardkontering i leverantörsregistret, så fakturan fick konteras manuellt.
Det som inte registreras när köpet görs kan ingen analys återskapa i efterhand. Då uppstår frågan: är det systemet eller processen som brister?
System eller process?
När de vilda fakturorna blir många och den manuella hanteringen växer, ligger det nära till hands att se ett nytt system som lösningen. Ibland är det rätt. Men den bakomliggande orsaken skiljer sig mellan organisationer. Två exempel:
När ingen äger flödet gör varje enhet på sitt sätt, till exempel i en kommun där förvaltningarna köper var för sig eller i en koncern där bolagen har egna rutiner. Då löser ett nytt system ingenting förrän ansvaret är tydligt.
När verksamheten har vuxit ifrån systemet saknas stöd för att beställa tjänster och licenser, så köpen hamnar i mejlen. Det kan gälla ett bolag som vuxit snabbt eller en myndighet som fått nya uppdrag utan att stödet följt med. Då kan systemstödet vara själva problemet.
Frågan är därför inte system eller process, utan vad som orsakar problemet. När orsaken är känd blir det tydligt vilket vägval som behövs:
- Förbättra arbetssättet när process, ansvar eller styrning begränsar resultatet, till exempel med tydliga beställningsregler och krav på referens på fakturan.
- Optimera befintligt stöd när förmågan finns men inte används fullt ut, till exempel genom att aktivera beställning eller katalogköp i det system man redan har.
- Investera i en ny lösning när systemet inte kan ge det stöd man behöver, även efter att arbetssättet setts över.
Innan man väljer väg
- Mät symptomet. Ta reda på var i flödet de vilda fakturorna uppstår och hur ofta det händer.
- Utse en ägare för hela inköpsflödet. En person ansvarar för helheten från behov till betalning och samlar finans-, inköps- och ERP-kompetens kring samma bord.
- Prioritera rätt orsaker. Ta itu med de orsaker som står för flest vilda fakturor först, inte bara de som är lättast att åtgärda.
Frågor att ta med till ledningsgruppen
En fråga för varje sak som står på spel:
- Överblick: Hur stor andel av era fakturor kan matchas mot en beställning?
- Pengar: Hur stor andel av inköpen går via de avtal ni har förhandlat fram?
- Risk: Hur stor andel av fakturorna attesteras först i efterhand?
Om svaret är ”vi vet inte säkert” är det där arbetet börjar. Samma frågor blir sedan de mått ni följer över tid.
Börja med orsaken
Det som börjar som en vild faktura slutar ofta som en korrigering i bokslutet. Ibland behövs ett nytt system, ibland bättre användning av det man redan har, ibland ett tydligare arbetssätt. Det är avgörande att man vet vilket innan man investerar.
Att hitta orsaken till de vilda fakturorna och välja rätt vägval är precis vad vi gör i en förstudie.
Nästa steg
Hör av er för att diskutera er situation.
Vill ni först se var ni står?
ERP-mognadsanalysen visar hur väl ert affärssystem och era processer stödjer verksamheten och var ni bör börja.
20 frågor, ett riktmärke och konkreta rekommendationer - helt kostnadsfritt.