Varför ligger Sveriges offentliga sektor efter i digitalisering?

Sveriges offentliga sektor är sämst i Norden när det gäller digitalisering, och vår placering i Europa fortsätter att dala. Regeringens digitaliseringsstrategi siktar högt: vi ska vara världsledande i att nyttja digital teknik. Sida vid sida med våra nordiska grannar däremot, finns det utrymme för förbättring.

Rankingen mäter digitaliseringsgraden inom offentlig sektor på fyra kriterier:

1. Användarvänlighet – i vilken utsträckning som medborgare har tillgång till tjänster och information online. Detta berör både hur låg tröskeln är för att förstå och börja använda tjänsterna, likväl som hur anpassade de är för mobilanvändning. Viktigt är även att E-tjänster ska vara tillgängliga för användare med funktionsvariation, det ställer exempelvis krav på kontrast och skärmläsare.

2. Transparens - hur tydligt det är vilken data som tjänsterna använder och hur medborgarna själva kan påverka detta. Vidare ska det även vara tydligt med vilket syfte tjänsten avkräver användaren personlig information – det är exempelvis stor skillnad på att legitimera sig för att logga in på en plattform och att skriva under något med sin identitet.

3. Digitala förutsättningar – det ska finnas möjlighet för medborgare att kommunicera med kommuner och myndigheter digitalt. Ett konkret exempel innefattar att kunna legitimera sig och skriva under digitalt, dvs att det finns eID-utfärdare på plats i den elektroniska infrastrukturen. Det är idag inte helt ovanligt att få fysiska brev hem som medborgare måste skriva under och skicka tillbaka via post eller fax.

   Det räcker dock inte med att inkludera en eID-utfärdare i den digitala miljön, då alla medborgare inte har tillgång till samma e-legitimation. Se till att inkludera alla genom att erbjuda fler eID-utfärdare för att kommunicera med kommunen.

4. Internationalisering – hur tillgängliga tjänsterna är för användning av personer även i andra europeiska länder. Foreign eID, ett samarbete inom EU som möjliggör legitimering mellan länder, finns som val i vissa e-tjänster men det är inte allmänt utbrett.

Ovan punkter kan lätt förbrylla, har inte Sverige alla förutsättningar för att leda digitaliseringen? Alla medborgare har ett personnummer, alla kan få tillgång till internet och en e-legitimation. Det finns e-tjänster för kommuner att implementera och det finns en standard från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) för hur delarna ska hänga ihop. Så vart skaver det?

Tja, DIGGs standard är endast en rekommendation och långt ifrån alla e-tjänster följer den. Ännu färre drar nytta av den fulla potentialen. Även om ett dokument är elektroniskt underskrivet enligt DIGGs rekommendationer, skrivs det ändå i vissa fall ut på papper för att arkiveras. I upphandlingar är det upp till vardera kommun och myndighet att ställa relevanta krav, och alla väljer inte att kravställa baserat på DIGGs rekommendationer.

Så hur gör vi för att vända den nedåtgående trenden i vår offentliga sektors digitaliseringsgrad? För att erbjuda bästa möjliga service till våra medborgare måste vi ta tillvara på digitaliseringens potential. Det handlar inte bara om nya verktyg, utan om att applicera en helhetssyn på våra arbetsflöden och samarbeten organisationer emellan. Det är naturligtvis bra att alla har möjlighet att välja de system de tycker stämmer bäst överens med deras behov, men det kan även resultera i att det upphandlats olika system som inte pratar med varandra. Organisationen blir då systemberoende och låsta till databaser.

Ett viktigt krav att ställa vid upphandling av digitala tjänster är att de ska hålla hög säkerhet, men utan att tumma på användarvänligheten. Minska krångel och satsa på lösningar som underlättar för medborgare i kontakten kommun och myndigheter. Det innefattar även att göra det så tillgängligt som möjligt, och möjliggöra legitimering för medborgare med olika förutsättningar och bakgrunder.

Knowits egenbyggda produkt, SignPort, erbjuder möjligheter till e-legitimering och e-underskrifter som följer DIGGs rekommendationer för offentlig sektor. Detta innebär att olika delar i tjänsten hänger ihop via standardiserade gränssnitt och därmed kan prata med varandra samt andra digitala tjänster från andra leverantörer. Alltså så låses inget system eller data vid byte av tjänst eller leverantör.

Känner du dig träffad av punkterna ovan? Kanske har ni låst era dokument till en databas, erbjuder ni inte internationell legitimisering, eller skickar ni fortfarande brev till era medborgare med fax? Låt oss tillsammans ta steget mot ett mer digitaliserat Sverige där medborgaren står i centrum. Kontakta oss på Knowit för att veta mer om hur SignPort kan vara en pusselbit i er digitaliseringsresa!