Innan vi går in på hur en organisation ska förhålla sig till taxonomin, är det viktigt att sätta den i sitt sammanhang. Senast år 2050 ska EU vara klimatneutralt och taxonomin är ett styrmedel för att göra unionen och dess företag mer hållbara.
Taxonomin, som är en EU-förordning, är nämligen en del av EU-kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt och är ett verktyg för att hjälpa investerare och organisationer mot en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi. För att uppnå Parisavtalet behövs det massiva investeringar i den europeiska industrin och taxonomin är bara första punkten på handlingsplanen för hållbar tillväxt.
Syftet är alltså inte att peka ut ”miljösyndarna”, utan förordningen är ett klassificeringssystem och är tänkt att uppmuntra organisationer i en hållbarare riktning. Systemet är ett sätt att identifiera gröna tjänster, produkter och arbetssätt det vill säga så kallade gröna ekonomiska aktiviteter i organisationen. Exakt vad som är hållbart beskrivs för de olika sektorerna i taxonomin och tydliggörs på ett enklare sätt genom taxonomikompassen (EU Taxonomy Compass).
Taxonomin innebär att nya KPI:er ska rapporteras (omsättning, driftutgifter och kapitalutgifter som har taxonomi-koppling) och dessa ska granskas av tredje part dvs. revisorer. Detta gör att hållbarhetsredovisningen inte bara är ett ansvar för hållbarhetschefen, utan även för CFO:n.
Börsbolag med över 500 anställda måste rapportera i enlighet med taxonomin. Under 2023 kommer även börsbolag med över 250 anställda att omfattas. Utöver det omfattas även finansmarknadsaktörer och emittenter som erbjuder finansiella produkter inom EU (pensionsfonder, banker, kapitalförvaltare etc).
Att kunna utgå från ett gemensamt klassningssystem innebär att vi kan jämföra på ett bättre och mer transparent sätt, nu behöver vi inte längre jämföra mellan äpplen och päron. Det innebär att det blir tydligare för investerare, kunder och arbetssökande med flera vilken organisation som är mer miljömässigt hållbar. Nu blir det tydligt att bolag x har 32 % grön omsättning jämfört med bolag y som har 17 % grön omsättning. Tanken är att marknaden ska driva utvecklingen, för det finns inga höga sanktionsavgifter kopplat till förordningen såsom det finns till GDPR.
Taxonomin har implementerats mjukt, både vad gäller sektorer och rapporteringskrav. I första fasen har taxonomin tagits fram för ett antal sektorer som bedöms ha störst miljöpåverkan.
De gröna aktiviteterna klassas utifrån om de bidrar väsentligt till taxonomins sex miljömål:
En viktig parameter är att aktiviteten inte får skada något av de övriga målen och att organisationen behöver uppfylla vissa minimikrav inom arbetsrätt och mänskliga rättigheter.
Taxonomin trädde i kraft sommaren 2020 och i januari 2022 påbörjades den ”mjuka” implementationen. I början av 2023 ska alla icke-finansiella företag rapportera alla KPI:er kopplat till de två första målen, men inom en snar framtid utökas kraven till samtliga mål och övriga organisationer. Viktigt att förstå är att innehållet i taxonomin inte är statiskt, utan utvärderingskriterierna kommer att ses över med vissa tidsintervaller.
Taxonomin har tagits fram under kort tid och kommer att förändras och utökas under de kommande åren. Det finns många tolknings- och gränsdragningsfrågor som inte är lösta ännu. Det gör kravbilden än mer komplex.
Av erfarenhet behöver organisationer en adaptiv process och digitala verktygsstöd som automatiserar insamlingen av informationen. Kraven ställs inte enbart på nya kompetenser, utan system, datahantering och processer behöver ses över. För att ta till sig taxonomin och förstå hur den ska implementeras behövs skilda kompetenser, inte enbart inom finans och redovisning.
Men framför allt behöver organisationer sätta en tydlig strategi och målbild kring ”Vad innebär taxonomin för oss?” och ta vara på möjligheter kring affärsnyttan av att implementera taxonomin utifrån ett bredare strategiskt perspektiv.
Johanna Wallnäs, jurist och specialist inom taxonomin samt digital hållbarhetsstrateg
Läs blogginlägget Så lyckas du med taxonomin – fem konkreta tips för en framgångsrik implementering
Vi erbjuder spetskompetens inom hållbarhet, EU-lagstiftning, datainsamling, rapportering och digitalisering av hela processen. Kontakta oss med din fråga inom hållbarhet.
Klicka här för att läsa mer om hur vi kan stötta er i arbetet med taxonomin.
I nyhetsbrevet delar vi kunskap om exempelvis EU:s taxonomi, datadriven hållbarhet, klimatberäkningar och mycket mer.