Tillväxt som motor för Sveriges framtid

Måndagen den 10 november 2025 gick startskottet för Svenskt Näringslivs tillväxtturné, som under våren kommer att besöka elva städer runt om i Sverige och avslutas i Stockholm i maj. Först ut var Göteborg, där över 400 inbjudna gäster samlades i World of Volvo. Dagen inleddes av Jacob Wallenberg, Svenskt Näringslivs ordförande, som betonade att tillväxt inte bara handlar om siffror – det handlar om framtidstro, konkurrenskraft och välstånd.

Tillväxt är i grunden det som gör att Sverige kan investera i vår gemensamma välfärd, stärka försvaret, möjliggöra den gröna omställningen och skapa fler jobb. Men som flera talare påpekade: tillväxt sker inte av sig själv. Den kräver rätt förutsättningar – för företag, för människor och för idéer att växa.

I den här bloggen vill jag lyfta tre teman som stack ut lite extra under dagen – vad de innebär och mina egna tankar kring dem. Samtidigt vill jag beröra hur digitalisering och cybersäkerhet vävs in i alla dessa frågor – som både en möjliggörare för tillväxt och en nödvändig grund för att skydda den.

För det första handlar det om driv och innovationshunger – många upplevde att andra länder helt enkelt vill mer, rör sig snabbare och vågar satsa där Sverige ibland tvekar.

För det andra lyftes regelverken som en avgörande faktor för tillväxt, där behovet av färre, enklare eller mer förutsägbara regler återkom i nästan alla samtal.

Och slutligen, kompetensfrågan – den ständiga paradoxen där svenska företag desperat söker medarbetare med rätt kompetens, samtidigt som arbetslösheten är fortsatt hög.

Driv och innovationshunger

Sverige rankas ofta som ett av världens mest innovativa länder. Vi ligger i topp i internationella jämförelser som Global Innovation Index och European Innovation Scoreboard, med stark forskning, hög digital mognad och ett näringsliv som länge har legat i teknikens framkant. Den svenska modellen, med samarbete mellan stat, akademi och företag, har skapat en stabil grund för utveckling och innovation.

Men när man tittar på trenderna snarare än positionerna framträder en annan bild. Flera länder – inte minst i Asien – rör sig snabbare, tar större risker och visar en tydligare vilja att leda nästa teknikskifte. Länder som Kina, Indien och Sydkorea investerar kraftfullt i framtidsteknik, och deras innovationskurvor pekar brant uppåt. Samtidigt ser Sveriges utveckling mer ut som en plan platå än en stigande kurva.

En av slutsatserna under dagen formulerades träffsäkert av Håkan Samuelsson VD för Volvo cars, nyss hemkommen från besök i både Kina och Indien: “Vi har det lite för bra.” Det sammanfattar mycket av utmaningen – Sverige har byggt trygghet och stabilitet, men kanske på bekostnad av den hunger och beslutsamhet som driver verklig förnyelse.

Jag tror att vägen tillbaka till hunger och driv handlar om att våga mer. Vi behöver uppmuntra mod, snabbare beslut och en kultur där det är okej att prova nytt – även när utfallet är osäkert. Sverige har länge byggt sin styrka på stabilitet, men just nu behöver vi mer fart och nyfikenhet. En viktig del handlar om att kreativt hitta hur regelverken kan användas till vår fördel – hur de kan stödja snarare än hämma utveckling och innovation.

Reglering och tillväxt

Ett återkommande tema under dagen var regleringens roll i tillväxten. Många pekade på behovet av färre, enklare eller mer förutsägbara regler – inte för att minska ansvaret, utan för att frigöra kraften i företagen och säkra konkurrens på lika villkor. Sverige ska vara ett land där det är lätt att göra rätt, där innovation inte fastnar i byråkrati och där företag kan växa utan att hämmas av otydlighet eller långa tillståndsprocesser.

Reglering är nödvändigt – det skapar trygghet, tillit och rättvisa villkor för företag och samhälle. Men när regelverken blir för många, för komplexa eller för långsamma riskerar de att bli ett hinder i stället för en möjliggörare. Under dagen var just reglernas roll för tillväxt ett av de mest återkommande teman, och en fråga där det rådde ovanligt bred samsyn.

Flera talare betonade att Sverige inte nödvändigtvis behöver färre regler, men bättre utformade regler – tydliga, förutsägbara och anpassade till en verklighet som förändras snabbt. Det handlar om att korta tillståndsprocesser, minska byråkrati och skapa ett regelklimat där företag känner att det lönar sig att investera, växa och innovera. Ett regelverk som hänger med i utvecklingen är också en konkurrensfördel i sig.

Särskilt inom områden som digitalisering och cybersäkerhet upplevs dagens processer som tröga. Det är här Sverige riskerar att tappa tempo. För att klara framtidens tillväxtmål måste vi våga tänka nytt även kring hur regler tillämpas – från kontroll och tillstånd till partnerskap och möjliggörande.

Kanske är det just där nästa stora konkurrensfördel ligger: i att kombinera ordning och innovation, och visa att starka regelverk inte behöver stå i vägen för utveckling – utan kan vara dess främsta drivkraft.

Kompetensbristen – tillväxtens största flaskhals

Om regelverken avgör hur snabbt vi kan röra oss framåt, så avgör kompetensen om vi kan röra oss alls. Under dagen lyftes kompetensbristen som den kanske största utmaningen för svensk tillväxt – och som ett område där klyftan mellan behov och verklighet växer för varje år.

Företag inom nästan alla branscher, från industri till IT, vittnar om svårigheten att hitta rätt medarbetare. Samtidigt ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå. Det är en paradox som säger mycket om systemets tröghet: vi har människor som vill arbeta, och företag som vill anställa – men matchningen fungerar inte.

Utbildningssystemet beskrevs av flera som för långsamt och för dåligt anpassat till arbetsmarknadens förändringstakt. Behovet av kompetens inom teknik, energi, cybersäkerhet och AI växer snabbt, men utbildningarna hänger inte med. Jag delar den uppfattningen – vi måste börja se livslångt lärande som en självklar del av arbetslivet.

Här finns också en kulturell dimension. I Sverige pratar vi gärna om trygghet och balans, men mindre om ambition och utveckling. För att klara framtidens tillväxtmål måste vi börja se lärande som något ständigt pågående – och kompetens som något som byggs, inte bara rekryteras.

Tillväxt, men till vilket pris?

Efter en dag fylld av samtal om regler, kompetens och innovationskraft känner jag både optimism och eftertanke. Sverige har alla möjligheter i världen – kunniga människor, starka företag och en kultur av samarbete som många länder avundas oss. Men samtidigt lämnar dagen mig med en gnagande fråga: vad menar vi egentligen när vi pratar om tillväxt?

Finansminister Elisabeth Svantesson beskrev kärnan i sitt uppdrag att möjliggöra långsiktig tillväxt, men jag menar att tillväxten som mål kan nyanseras. Vi lever i ett system med ändliga resurser, både mänskliga och materiella. Att jaga högre BNP-riskerar att göra oss blinda för vad som verkligen skapar värde. Jag tror istället att vi måste tala mer om kvaliteten i tillväxten – hur vi använder våra resurser, inte bara hur mycket vi förbrukar.

Om Sverige ska fortsätta vara ett innovationsland behöver vi styra vår tillväxt mot områden där vi verkligen kan göra skillnad – en säker och hållbar digital infrastruktur, robusta teknologier och klimatsmarta lösningar som stärker både motståndskraft och konkurrenskraft. Det handlar inte om att bromsa utvecklingen, utan om att rikta den mot ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle.

Därför anser jag att nästa fas för Sverige inte handlar om att växa snabbare – utan om att växa smartare och säkrare. Om vi klarar att förena innovationskraften med ansvar, långsiktighet och digital säkerhet kan vi skapa en tillväxt som bygger motståndskraft – ekonomiskt, teknologiskt och för samhället. En tillväxt som inte bara mäts i kronor, utan i trygghet, hållbarhet och framtidsvärde. Och det, i mina ögon, är den enda tillväxt som verkligen är värd att jaga.