Trots att Sverige har målsättningen att vara världsledande på att tillvarata digitaliseringens möjligheter och allt fler inser att öppna data är en central del i utvecklingen mot ett smartare och mer hållbart samhälle, så har Sverige halkat efter andra europeiska länder i arbetet med öppna data. I det här blogginlägget vill vi dela med oss av vår erfarenhet kring utmaningar och framgångsfaktorer för att lyckas med öppna data-arbetet.
Öppna data i Sverige
I januari 2022 förväntas en ny öppna data-lag träda i kraft i Sverige som en vidareutveckling av den mer välbekanta PSI-lagen som är EU:s direktiv gällande tillgängliggörande av offentlig information. Den nya lagen kommer ställa krav på att offentliga handlingar i första hand ska tillgängliggöras digitalt och att realtidsdata samt särskilt värdefulla datamängder ska tillhandahållas i maskinläsbart format via lämpligt gränssnitt. Det råder ingen tvekan om att öppna data är ett viktigt område idag.
Tillgängliggörande och användning av öppna data är ett måste för att på ett effektivt sätt kunna bidra till nya innovationer och digitala tjänster för medborgare och näringsliv. Trots detta så är mognaden inom öppna data-området lågt hos flera kommuner och offentliga myndigheter. Detta återspeglas bland annat i The Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) rapport från 2019 där Sverige hamnar på plats 32 av 33, trots målsättningen att vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter.
Vad är det som gör att vi i Sverige inte riktigt lyckas? Det finns flera olika anledningar till detta men de som framträder tydligast är nedprioritering av öppna data, låg kunskapsnivå och resursbrist. Detta rapporteras både från OECD likväl de undersökningar som vi har genomfört på Knowit med över 400 respondenter från Sveriges kommuner och regioner.
Utmaningarna med öppna data
En av de största utmaningarna som vi ser, och som OECD menar är viktig att lyckas med, är att öppna data ska bli en prioriterad fråga hos ledningen. I en ny studie om Sveriges kommuners digitala mognad från Swedish Center for Digital Innovation (SCDI) så konstateras att offentlig förvaltning i regel är både vana och duktiga på att driva effektiviseringsprojekt. Fokus både från beslutsfattare och verksamhet hamnar oftast på förändrings- och utvecklingsprojekt kopplat till befintliga processer med syftet att rationalisera samt minska kostnaden.
Öppna data ses som ett innovationsprojekt som ligger utanför den ordinarie verksamheten och just innovationsprojekt är inte den offentliga förvaltningen lika mogen att driva enligt SCDI:s studie. Projekt där det handlar om att skapa ett mervärde för alla i samhället, dvs medborgare, besökare, akademin och näringslivet, snarare än att effektivisera processer är oftast inte lika högt prioriterat hos offentlig förvaltning. Men anledningen till att öppna data inte prioriteras behöver inte enbart knytas till låg mognadsnivå att driva innovationsprojekt.
En annan utmaning är att kunskapsnivån om öppna data både hos offentliga och privata aktörer är relativt låg, vilket också kan härledas till att arbete med öppna data inte prioriteras. Om beslutsfattare saknar förståelse för vad öppna data är och vilken nytta den generar, både internt i verksamheten såväl som externt, så kommer området inte prioriteras. Det leder också in på den tredje stora utmaningen i arbetet med öppna data vilket är att det saknas resurser för arbetet, bland annat stöd i juridik- och informationssäkerhetsfrågor.
Framgångsfaktorer för att lyckas med öppna data
Dessa utmaningar kan leda till att det är svårt att initiera arbete med öppna data, men då gäller det att fokusera på ett par framgångsfaktorer som med relativt liten insats kan ge goda resultat.
- Börja med att skapa engagemang hos ledningen genom att förklara vad öppna data är och dess nytta både för samhället och för den egna verksamheten. Boka in ett möte och håll en utbildning där du använder goda exempel från vad andra har gjort och vilka resultat de fått.
- Det är också viktigt att i tidigt skede initiera den kulturförändring som krävs för att etablera öppna data och stödja verksamheterna i detta arbete. Börja med att prata om öppna data på din arbetsplats och hur det kan tillämpas för att skapa samhällsnytta.
- Ur ett förändringsledningsperspektiv är det bra att kunna påvisa små men snabba resultat tidigt och därför ska man börja med ”lågt hängande frukt”. Börja med datamängder som redan publiceras av andra. Det finns klara beskrivningar över hur man går till väga. I ett nästa steg kan det vara lämpligt att inventera vilken information, både internt och externt, som är intressant att tillgängliggöra som öppna data. För det är framför allt vid återanvändning som öppna data skapar samhällsnytta.
- När arbetet med öppna data har initierats och kommit en bit så är det viktigt att etablera en samordnande förmåga som kan agera ambassadör och leda detta arbete aktivt. Säkerställ att de resurser, både personal och teknik, som krävs för arbetet finns tillgängliga och att den personal som får tilldelat ansvar har tillgänglig tid och möjlighet att aktivt arbeta för att etablera öppna data.
Se vårt webbinarium om öppna data i det smarta samhället
Missade du vårt webbinarium den 15 oktober?
Då kan du ta del av det i efterhand. Inspelning och ett summerande blogginlägg hittar du här!
Behöver du hjälp?
Knowit har mångårig erfarenhet av att arbeta med öppna data för att skapa ett hållbart och mänskligt samhälle. Kontakta oss för mer om du vill veta mer om öppna data eller hur din organisation kan komma igång med att tillgängliggöra och dela öppna data.
Du kan även besöka vår guide till ett smart samhälle och få exempel på hur andra organisationer arbetar med digitalisering för att utvecklas till det smarta samhället.
Om bloggaren
Fredrik Eriksson, senior managementkonsult
Har en lång och bred erfarenhet av att utveckla det smarta samhället. Digital infrastruktur, digitala tjänster, idé- och innovationsverksamhet samt öppna data är några av hans styrkeområden.
