Arbetet med Rättsmedicinalverkets nya webbplats har äntligen dragit igång, och resans första etapp handlade om att göra en effektkartläggning. Men varför gör man egentligen en effektkarta?
Ett vanligt scenario
Det är dags att skaffa en ny webbplats till organisationen. Det finns en tydlig bild över vad era kunder/besökare behöver och alla är helt överens om detta. Eller? Verkligheten är ofta en annan. Dessutom är de upplevda behoven baserade på era egna behov – inte målgruppens. En effektkartläggning visar på ett visuellt och tydligt sätt vilka era målgrupper är, vilka behov de har, hur behoven ska mättas – samtidigt som allt kopplas till organisationens mål både för verksamheten och för webbplatsen.
Såhär går det till
Ofta går en effektkartläggning till på följande sätt:
- Först ser man till syftet med webbplatsen.
- Vilka effekter har vi och vilka mål kan vi sätta upp som påvisar att effekten uppnåtts?
- Vilka kan hjälpa oss uppnå de önskade effekterna?
- Vad har de för behov och varför besöker de webbplatsen?
- Hur ska vi sedan utforma webbplatsen för att möta användarnas behov?
Effekterna, målgrupperna och behoven prioriteras också under effektkartläggningen. Detta för att ge bra underlag till utformningen och innehållsstrukturen på webbplatsen.
– Jag ser effektkartläggning som en mycket bra metod för att säkra att lösningen levererar nytta till både verksamhet och användare. Effektkartan bygger på väl avvägda antaganden och fungerar som stöd vid prioriteringar under projektet såväl som senare under förvaltningsfasen, säger Åsa Brandt som är digital kommunikatör på Rättsmedicinalverket.
Input från olika håll
Det behövs ofta några workshop-tillfällen för att skapa en effektkarta. Dessutom är det bra om personer med olika roller deltar eftersom input från flera delar inom organisationen är otroligt värdefullt. När effektkartan är färdig sammanställer vi den digitalt och låter den ligga till grund för de fortsatta stegen i projektet.