Igår hade jag möjligheten att prata på Requires After Work. Jag berättade om likheter och olikheter som jag har upplevt efter att ha jobbat med krav i över 15 år inom olika branscher.
Den mest slående likheten tycker jag är att det ALLTID är BRÅTTOM.
Som konsult ligger det lite i sakens natur att det är bråttom eftersom man tar in konsulter när man saknar tid eller kompetens att göra något själv, men att det är bråttom gäller inte bara när jag arbetat som konsult. Ofta är det också brist på förståelse för "VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID". När det är bråttom så leder det till att man slarvar som i sin tur leder till BRIST PÅ GENOMTÄNKTA, GEMENSAMMA OCH MÄTBARA MÅL.
Som ett sätt att spara tid så är det vanligt att någon kläcker idén VI LÅTER ARKITEKTERNA TA HAND OM DE ICKE-FUNKTIONELLA KRAVEN. Det är absolut inget fel på arkitekter men de ska få vara just arkitekter och hitta bra lösningar utifrån framtagna krav och vara med som en av intressenterna när man arbetar med kraven. De flest arkitekter jag träffat är personer som gärna på sin egen kammare klurar ut den bästa lösningen. Jobbar man så med krav är det lätt hänt att vi får mycket fina lösningar men som inte uppfyller användarens behov.
Detta är inget jag sett i någon enstaka bransch utan det verkar hända OFTA när det blir BRÅTTOM. Jag försökte tänka ut någon bransch där det inte är bråttom men det går inte. Kan du? Trodde jag hittat en…men även om det tar längre och längre tid att få ett brev så vittnar brevbärarnas fackförbund om att ”Brevbärare känner sig så stressade att de gråter”. Det verkar vara bråttom överallt…
Andra likheter jag sett mellan olika uppdrag är att man nästa alltid arbetar med ”hur man ska jobba” med syfte att hitta effektivare arbetssätt. Som exempel på detta är att man försöker arbeta närmare slutanvändaren, men lyckas inte riktigt få till ett så bra samarbete som man önskar. Ett annat är att nästa alla vill vara agila men ofta fokuserar man på fel saker. Man har sina Scrummöten och -tavlor, men är man egentligen agil?
Dessutom vill man hitta de riktigt bra verktygen, men börjar sällan med att kartlägga vilka behov man har och vilka krav man ställer på verktyget. Vanligt är att en enskild medarbetare har hittat ett coolt verktyg som köps in bara för att upptäcka att det inte riktigt motsvarar de behov man hade.
Om jag går över och funderar på skillnader så tycker jag att de är mindre än likheterna mellan branscher. Av de företag jag varit på är det en bransch som sticker ut - Medtech. I Medtech branschen ser jag en helt annan ordning och reda än i andra branscher. Det är inte bara spårbarhet mellan krav på olika nivåer utan till beslut och vilka som var med och tog beslutet. Man har en process som man alltid följer även om den ofta är trög eftersom alla vet att den är svår att förändra. Sedan använder man riskanalyser vilket är absolut nödvändigt inom MedTech och som med sina fördelar skulle kunna användas mycket mer inom andra branscher.
Men vad tror ni händer när MedTech får bråttom?