Offentlighetsprincipen förändrar friskolesektorn – Vad krävs nu?

Från den 1 januari 2027 kan offentlighetsprincipen börja gälla inom friskolesektorn. Förslaget innebär ett offentligrättsligt genomslag i en i övrigt privaträttslig verksamhet. Detta är en del av regeringens omfattande omdaning av friskolesystemet och syftar till att stärka allmänhetens insyn och förbättra den långsiktiga tillgången till information inom skolväsendet. I det här inlägget beskrivs de huvudsakliga förändringar som följer av förslaget och deras praktiska konsekvenser för enskilda friskolor.

För huvudmän inom bland annat fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor innebär detta ett genomgripande skifte i skyldighet kring hur dokumentation, kommunikation och interna rutiner behöver hanteras. Rätten till insyn innebär att verksamheten kommer omfattas av samma grad av offentlighet och motsvarande insyn som kommunala skolor. 

Allmänt om offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i det svenska statsskicket. Den ger allmänheten och medierna rätt att granska hur offentlig och offentligt finansierad verksamhet bedrivs. Genom flertalet bestämmelser i grundlagen slås rätten att ta del av allmänna handlingar fast som en grundläggande demokratisk princip.

En handling kan vara både fysisk och digital och är att anse som allmän om den förvaras hos eller är inkommen eller upprättad hos en myndighet. I skolans vardag kan det till exempel handla om mejl mellan skolledning och personal, dokumentation från kvalitets- eller elevärenden samt ekonomiska underlag kopplade till skolans drift. Enskildas rätt att ta del av handlingar som är att anse som allmänna kan endast begränsas genom sekretess. Sekretess är dock ett undantag från huvudregeln om offentlighet och omfattar endast vissa särskilt angivna uppgifter exempelvis känsliga uppgifter som framkommit inom elevhälsan. En sekretessprövning ska därför göras i varje enskilt fall innan en uppgift eventuellt undantas från utlämnande. Denna prövning ska ske skyndsamt eftersom utlämnande av allmän handling ska hanteras utan dröjsmål och utan avgift, i regel samma dag som begäran inkommit.

Regeringens förslag gör att fristående skolor kommer att omfattas av samma långtgående regler om insyn som offentliga skolor. Nedan går vi igenom de viktigaste följderna av att offentlighetsprincipen införs och vad det kan innebära för friskolor i praktiken.

Praktiska konsekvenser av förändringen

Handlingsoffentligheten

Friskolor behöver säkerställa både beredskap och organisatorisk medvetenhet om att deras handlingar kommer att omfattas av offentlighetsprincipen. Handlingar som förvaras hos, inkommer till eller upprättas inom verksamheten blir då som huvudregel allmänna och kan begäras ut av allmänheten. De måste därför hanteras i enlighet med offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Vilket förutsätter tydliga rutiner för utlämnande samt tillräckliga organisatoriska resurser för att uppfylla kraven på tillgänglighet och skyndsam handläggning.

Meddelarfrihet

Anställda och uppdragstagare hos friskolor omfattas av meddelarfrihet. Det innebär att personal har rätt att lämna uppgifter till media för publicering utan att skolan får efterforska vem som lämnat uppgifterna eller vidta åtgärder mot den som gjort det. Detta begränsar skolans möjlighet att kontrollera hur och när uppgifter om verksamheten offentliggörs och kan leda till ökad medieexponering. Frågor som tidigare hanterats internt kan komma att bli föremål för offentlig debatt och granskning.

Informationsförvaltning och arkivering

De berörda skolorna kommer att omfattas av arkivlagen vilket innebär att verksamheten behöver arbeta mer systematisk med sin informationsförvaltning då nuvarande skyldigheter väsentligen kommer att utvidgas. Huvudmannen blir därmed arkivbildare i offentligrättslig mening och underställs tillsyn av den kommunala arkivmyndigheten. Detta medför krav på att allmänna handlingar inte enbart bevaras utan även ordnas, vårdas och gallras i enlighet med arkivlagens bestämmelser och tillhörande föreskrifter. Hanteringen kommer kräva ytterligare resurser i form av tid och kompetens för att säkerställa korrekt och rättssäker informationshantering.

Vad krävs nu?

Sammantaget handlar införandet av offentlighetsprincipen ett tydligt skifte för friskolesektorn. Mer insyn, nya regelverk och en ökad administrativ börda gör att befintliga arbetssätt i många fall inte kommer att vara tillräckliga. För friskolor handlar detta om ett nytt ansvar som kräver förberedelser och resursförstärkning exempelvis i form av utbildningsinsatser, systemstöd och juridisk kompetens. Frågan är inte om anpassningen måste ske, utan hur väl förberedd verksamheten är när insynen blir verklighet.

Den 26 mars kommer vi på Knowit berätta mer om lagförslaget och hur ni kan förbereda er på ett hållbart sätt i webbinariet Ökade krav på insyn i friskolan – är ni redo?  Anmälan hittar du här – varmt välkommen!