Motståndskraft i en föränderlig värld
Uppgiften att återta en förmåga som vi så framgångsrikt har monterat ned efter kalla krigets slut kan lätt te sig övermäktig. I detta blogginlägg ska vi titta närmare på hur centralt informations- och cybersäkerhet är i arbetet med att stärka robusthet och öka beredskapen i samhället.
Regeringen föreslår i ett pressmeddelande ökade bidrag till kommunernas och regioners arbete med krisberedskap och civilt försvar i budgetpropositionen för 2024. Med anledning av det kraftigt försämrade säkerhetsläget och erfarenheter från Ukraina är behovet av ett starkt civilt försvar tydligt. Samtidigt som bakgrunden är dyster är det positivt med ökade resurser till ett viktigt arbete. Sedan regeringsbeslutet om att åter bygga upp ett totalförsvar i december 2015 har vi utan tvekan fortfarande att göra. Vi behöver samtidigt landa i att vi på ett sätt aldrig bli klara utan istället omfamna att beredskapsförmågan är en ständig följeslagare i allt utvecklings- och förändringsarbete, på alla nivåer i samhället.
Ett civilt försvar för dagens samhälle är på flera sätt något helt annat än det vi hade under kalla kriget. Det är lockande att önska det gamla systemet tillbaka, men nostalgi tar oss inte särskilt långt när vi ska möta aktuella utmaningar. I redovisningen av uppdraget att lämna förslag på åtgärder för att stärka det civila försvaret trycker Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på att det civila försvaret bygger på att samhället fungerar i vardagen och på att samhällets funktionalitet är beroende av privata företag som äger, förvaltar och driver samhällsviktiga verksamheter. Förmågeökningen berör alltså brett i samhället.
Vårt moderna samhälle har i takt med digitaliseringens utveckling samtidigt skapat omfattande beroenden till information och digital teknik för att saker ska fungera som det är tänkt. Vi har genom digitaliseringen också skapat större möjligheter till informationsinhämtning. Det underlättar för en motståndare som vill kartlägga vår förmåga och genomföra angrepp för att sabotera. Vår tid präglas också av snabba och ibland omtumlande förändringar, både av tekniken vi använder och hur vi organiserar verksamheter kring de förutsättningar tekniken skapar. Som ett svar på det samhälle vi har idag är stärkt informations- och cybersäkerhet ett fokusområde i planeringsarbetet för att öka robustheten och förmågan i det civila försvaret. Enkelt uttryckt handlar det om att få så mycket i samhället att fungera som vanligt, oavsett störning.
För att konkretisera vad ett fokus på informations- och cybersäkerhet kräver har vi det lika enkla som geniala systematiska och riskbaserade informationssäkerhetsarbetet till hjälp. Oavsett vilken specifik lagstiftning en verksamhet träffas av handlar det fortfarande om att analysera förutsättningar, omvärld, intressenter och kontext. Därefter med analysen som grund utforma en organisation och styrning, utbilda och ge vägledning för att omsätta styrningen i praktiken och sedan följa upp och utvärdera resultatet. För att träffa rätt i arbetet finns det några framgångsfaktorer att inspireras av. Vi kan med dem som utgångspunkt ta ytterligare kliv framåt för att stärka förmågan.
Informations- och cybersäkerhetsfrågorna är av strategisk natur och behöver komma med tidigt i verksamhetens strategiska arbete. Det handlar dels om att fånga hur informations- och cybersäkerhetsarbetet berörs av andra strategiska frågor, dels om det omvända, hur åtgärder inom säkerhetsarbetet påverkar förutsättningarna i en verksamhet. Förändrings- och utvecklingsarbete är därför guldlägen för att se över hur information hanteras med möjlighet att säkerställa vettiga och säkra arbetssätt och strukturer även framåt.
För att åstadkomma detta behöver vi trygga beslutsfattare som verkar för att inkludera informations- och cybersäkerhetsarbetet som en helhet på strategisk, taktisk och operativ nivå utifrån en förståelse för verksamhetens roll i totalförsvaret.
Avslutningsvis ska inte värdet av att löpande hantera incidenter väl underskattas. Det handlar både om att i en verksamhet förstå sina brister och agera på dem som att i ett större perspektiv bidra till en bild av samhällets utmaningar så att vi tillsammans kan rikta resurser och åtgärder rätt med målsättningen att vara ett motståndskraftigt och robust samhälle där vi får saker att funka.
