Till alla er som ägnar otåliga timmar framför sociala medier (eller andra digitala plattformar), även om ni förnekar det, finns det något att hålla utkik för, nämligen Digital Services Act. Även om vi alla har åsikter om sociala medier – vi hatar dem, vi älskar dem, vi ignorerar dem – så finns de i våra liv och upptar vår tid. Och även om du har slutat använda Facebook för länge sedan, så kanske du i stället skaffat dig ett LinkedIn-beroende.
Jag tillhör de som båda älskar och hatar sociala medier samtidigt. Jag uppskattar bland annat LinkedIn som en professionell plattform. Denna plattform tillför värde för min yrkesutveckling, där jag på ett enkelt sätt kan få omvärldsbevakning inom mitt område. Jag gillar dock inte vissa andra sociala medier (utan att nämna några namn) som gör livet svårare för mig som förälder.
Oavsett era känslor kring sociala medier eller andra digitala tjänster, kommer det snart ett regelverk från EU som i princip kommer att påverka oss alla i EU.
Digitala tjänster omfattar en stor kategori av onlinetjänster, från enkla webbplatser till internetinfrastrukturtjänster och onlineplattformar.
De regler som anges i Digital Services Act, rättsakten om digitala tjänster, gäller främst onlinebaserade förmedlare och plattformar, till exempel onlinemarknadsplatser, sociala nätverk, innehållsdelningsplattformar och online-rese- och boendeplattformar.
Rättsakten om digitala tjänster innehåller regler för nätbaserade mellanhandstjänster som miljoner EU-invånare använder varje dag. Syftet med de nya reglerna är att främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft. De ska även göra det lättare för mindre plattformar, små och medelstora företag och uppstartsföretag att expandera.
Reglerna ska bidra till att bl.a.
bättre skydda konsumenterna och deras grundläggande rättigheter på nätet,
inrätta ett kraftfullt regelverk för öppenhet och ett tydligt ansvar för internetplattformarna,
samt främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft på den inre marknaden.
Vi ska informeras och kunna motsätta oss om plattformarna vill ta bort innehåll.
Vi ska kunna använda oss av tvistlösningsmekanismer i våra egna länder.
Transparenta villkor ska gälla för plattformarna.
Vi ska få bättre skydd när vi köper produkter och bättre kunskap om de faktiska säljarna.
De mycket stora internetplattformarna kommer att ha strängare krav på sig att bedöma och minska riskerna för användarnas rättigheter på en övergripande organisationsnivå där begränsning av rättigheter och viral spridning av olagligt eller skadligt innehåll har störst effekt.
Det ska finnas mekanismer för snabb krishantering med ytterligare riskhanteringsåtgärder vid folkhälso- och säkerhetskriser.
Minderåriga ska skyddas bättre.
Internetplattformarna får inte rikta reklam till barn eller anpassa annonserna med hjälp av känsliga personuppgifter.
Forskare ska ha tillgång till plattformsdata så att de kan undersöka riskerna för samhället och de grundläggande rättigheterna.
Med anledning av det nya regelverket har regeringen utsett en särskild utredare som ska
föreslå vilken eller vilka myndigheter som bör utses till behörig myndighet,
föreslå nödvändiga ändringar och kompletteringar av svensk rätt,
analysera och ta ställning till om, och i sådana fall hur, ett organ för tvistlösning som inte är en domstol ska inrättas i Sverige enligt förordningen,
kartlägga vilka bestämmelser som kan anses omfattas av tillämpningsområdet för förordningens bestämmelser om förelägganden,
samt analysera vilka sanktionsbestämmelser som behövs för att uppfylla kravet på sanktioner vid överträdelser av förordningen och lämna nödvändiga författningsförslag.
Mer om detta hittar ni på regeringens hemsida.
Det som jag tycker är extra spännande med detta regelverk är att det är tänkt att motverka olagligt innehåll. I de nya reglerna fastställs EU-omfattande regler som omfattar upptäckt, flaggning och avlägsnande av olagligt innehåll samt en ny ram för riskbedömning för mycket stora onlineplattformar och sökmotorer om hur olagligt innehåll sprids på deras tjänster.
Vad som utgör olagligt innehåll ska definieras i andra lagar, antingen på EU-nivå eller på nationell nivå – till exempel definieras terrorisminnehåll, material med sexuella övergrepp mot barn eller olaglig hatpropaganda på EU-nivå. Om ett innehåll endast är olagligt i en viss medlemsstat bör det som en allmän regel endast avlägsnas på det territorium där det är olagligt.
Frågan om borttagande av olagligt innehåll kommer att vara juridiskt spännande och utmanade för oss jurister. Samtidigt som jag ser mycket positivt på denna akt och de fördelar som finns med en sådan reglering.
Fortsättning följer!