Den 22:a oktober antogs en nationell datastrategi för Sverige - som en följd av EU:s ambition att gå i spetsen för utvecklingen av ett datadrivet samhälle. I ett sådant samhälle ses data som en strategisk resurs och bränsle för en digital ekonomi - men vad innebär det? I det här blogginlägget resonerar jag kring vad det innebär att börja dela och använda data samt bygga en datadriven kultur i en organisation.
Regeringens vision är att ökad tillgång till data ska skapa förutsättningar för att en datadriven förvaltning ska ta fler kunskapsdrivna beslut och kunna erbjuda en mer användarcentrerad service. Där kommer nyckeln vara en öppen och kontrollerad datadelning. En god tillgång till data är en viktig förutsättning för innovation, för att stärka konkurrenskraften och vår välfärd, men också för att minska resursåtgången och främja ett mer hållbart samhälle.
För att uppnå visionen har regeringen valt att dela upp sin strategi i sex områden:
Det är framför allt de tre första som jag tycker är extra intressanta då de fokuserar på att öka tillgången på delade data, såväl offentlig som privat – och hur de ska kunna användas för att möta prioriterade samhällsutmaningar. Och en viktig sak som den svenska strategin lyfter är att det i första hand handlar om att bygga upp förmågan och kulturen i våra organisationer.
Det handlar om kunskap och förmåga att dela och använda data. Det krävs en god och strukturerad informationshantering och förmåga att klassificera data samt märka upp data så den enkelt kan hittas, förstås och användas på ett värdeskapande sätt. Här behövs en samverkan mellan offentlig sektor, forskning och näringsliv för att dels öka gemensamt lärande, men också utreda vilka datamängder är särskilt värdefulla eller efterfrågas på marknaden för att kunna möta de samhällsutmaningar som vi ställs inför. Samverkan kommer alltid vara en viktig del i att skapa förutsättningar för ett smart och mer hållbart samhälle.
Att stärka förmågan och höja kunskapen inom ett område är relativt enkelt när vi vet vad det handlar om. En svårare uppgift är att ändra en organisationskultur – att främja en mer datadriven kultur. Det förutsätter att organisationen förstår nyttan av att dela data, använda data och faktiskt ha möjligheten att agera på data samt ta datadrivna beslut. För i vårt arbete med öppna data är det just verksamheternas förmåga att se nyttan med öppna data som är den stora utmaningen. För att få till en sådan kulturomställning, från en förvaltande organisation till en mer användarcentrerad och datadriven serviceorganisation – så kommer det krävas uthållighet, utbildning och utveckling av medarbetare. Det kräver en medveten förändringsledning och ledarskapsutveckling för att skapa en innovativ lärandekultur, samarbeta tvärfunktionellt och våga delegera beslut i högre utsträckning.
På Knowit arbetar vi aktivt för utvecklingen av ett mer hållbart och mänskligt samhälle – och där har öppna data tillsammans med digital transformation varit två centrala delar. Ta gärna del av våra blogginlägg om just hur man kommer igång med öppna data eller hur man får ut effekt av förändringar i organisationer.
Kontakta oss för om du vill veta mer om öppna data eller om din organisation har frågor eller funderingar om er digitala transformation.
Filip Dijak, managementkonsult
Har erfarenhet från att arbeta med öppna data på regional och nationell nivå samt digital strategi och verksamhetsutveckling.