Vad händer med en arbetstagare som inte blir godkänd vid säkerhetsprövningen och därmed inte längre kan ha arbete som är säkerhetsklassat? Har arbetstagaren rätt att få veta varför säkerhetsprövningen inte blivit godkänd och kan ett sådant beslut överklagas? I det här blogginlägget ska vi reda ut vad rättspraxis säger om några av frågorna.
I 3 kap. 2 § säkerhetsskyddslagen (SäkL) framgår att säkerhetsprövningen syftar till att klarlägga om en person kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i lagen och i övrigt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Vid säkerhetsprövningen ska sådana omständigheter beaktas som kan antas innebära sårbarheter i säkerhetshänseende.
Ett beslut i samband med säkerhetsprövning går inte att överklaga. Det framgår av 3 Kap 2§ SäkL. Arbetstagaren har heller ingen rätt att ta del av beslutsunderlaget. Av 8 Kap 1§ SäkL framgår att för privat verksamhet gäller tystnadsplikt för uppgifter som avser säkerhetsprövning. I offentlig verksamhet tillämpas sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).
Det finns gott om rättsfall där arbetstagare med hänvisning till att beslutsunderlaget är en offentlig handling har begärt att få ta del av det, men – med undantag för sådan information som redan var känd för arbetstagaren – avslår domstolarna regelmässigt ett utlämnande med hänvisning till olika sekretessregler OSL (se till exempel Mål nr 349-20 från Kammarrätten i Sundsvall ).
En icke godkänd säkerhetsprövning utgör i sig normalt sett inte sakliga skäl för uppsägning, i alla fall inte om det är arbetsgivaren som har gjort säkerhetsprövningen. Arbetsdomstolen (AD) har i flera mål konstaterat att om det är arbetsgivaren som har gjort säkerhetsprövningen så ska arbetstagaren erbjudas en annan skälig tjänst. Först därefter kan arbetstagaren sägas upp om den erbjudna tjänsten inte godtas (se till exempel AD 2022 nr 49).
När en sådan tvist om uppsägning hamnar i domstol handlar tvisten inte om beslutet att inte godkänna säkerhetsprövningen eller ej utan om det förelegat saklig grund för uppsägning. Domstolen ska då göra en prövning i sak, dvs. för att få framgång i en uppsägningstvist måste arbetsgivaren visa omständigheter som gör att det kan antas att arbetstagaren inte var lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen eller i övrigt inte var pålitlig från säkerhetssynpunkt. Det innebär att samma omständigheter som låg till grund för beslutet att inte godkänna säkerhetsprövningen ska prövas av domstolen. En sådan prövning innebär inte att beslutet i säkerhetsskyddsärendet i sig överprövas, utan om omständigheterna utgör saklig grund för uppsägning.
För att komma till slutsatsen att omständigheterna kring säkerhetsprövningen – som omfattas av tystnadsplikt eller sekretess – måste redovisas i denna typ av tvister har AD hänvisat till Europakonventionen och avgöranden i Europadomstolen. Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen – som också gäller som svensk lag – har varje medborgare rätt till en rättvis rättegång och att inför en oavhängig och opartisk domstol få sina civila rättigheter och skyldigheter prövade.
I rättsfallet som AD hänvisar till (Europadomstolens mål Aleksandar Sabev mot Bulgarien, nr 43503/08) prövade Europadomstolen frågan om en anställd inom den militära underrättelsetjänsten fått sina rättigheter enligt artikel 6.1 kränkta efter att han blivit uppsagd från sin anställning då hans behörighet att ta del av sekretessbelagd information hade återkallats, vilket skett enligt nationell lag. Den anställde klagade på uppsägningen, men de nationella domstolarna avslog överklagandet men hänvisade bara till beslutet att återkalla behörigheten att ta del av sekretessbelagd information.
Europadomstolen fann att uppsägningstvisten inte prövats av en domstol som övervägt alla relevanta och faktiska omständigheter och att arbetstagarens rättigheter enligt artikel 6.1. i Europakonventionen därmed hade kränkts.
Borde då inte samma princip som AD tillämpar gälla också för beslut om säkerhetsprövningen, dvs att det ska kunna prövas av en opartisk domstol?
En statlig utredning har tillsats för att se över regelverket kring säkerhetsprövningar och möjligheten att överklaga negativa beslut. I direktivet till utredaren (Dir. 2023:91) framgår att utredningen bland annat ska överväga vilka uppgifter som ska ingå i underlaget vid en säkerhetsprövning och föreslå vilka krav som ska ställas på detta underlag samt bedöma om det bör finnas en möjlighet enligt säkerhetsskyddslagen att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut. Utredningen kommer att presenteras inom kort.