Sourcing är ett begrepp som flitigt används såväl inom inköpsorganisationer som inom IT. Det är ett sådant där begrepp som inte riktigt fått någon bra svensk översättning varför just Sourcing lever kvar. Source på engelska betyder källa eller ursprung vilket är grunden i begreppet. Det vill säga att hitta rätt källa eller i det här sammanhanget, leverantör, för att kunna köpa det man behöver.

Det är ingen nyhet att jämställdhet och mångfald inom organisationer kan bidra till bättre resultat. Däremot är det även mer sannolikt att organisationer som satsar på kulturarbete tar sig starkare ur och presterar bättre efter kriser än konkurrenter som inte prioriterar detta. Därför behöver vi fortsätta arbeta för mångfald redan nu. Vi kan inte vänta till efter pandemin.

Förra veckan släppte Allbright sin branschrapport som i år fokuserar på techbranschen, en bransch med relativt nystartade och snabbt växande bolag, som många tror är nytänkande med moderna värderingar. Rapporten avslöjar en annan verklighet där ”snubbarna visade sig vara de nya gubbarna” enligt Amanda Lundeteg, VD för Allbrightstiftelsen. Knowit har inom loppet av några år förflyttat sig från Allbrights röda lista till att bli börsens mest jämställda bolag – en resa vi är stolta över.

Coronaviruset fortsätter att sprida sig med explosionsartad hastighet, och företag är i varierande grad rustade för dagens rådande situation. De som har infört digitala medarbetare har däremot en fördel. Robotar minskar arbetsbelastningen, hanterar kundförfrågningar och kan både hjälpa och stötta bekymrade anställda.

Bland alla de utmaningar som ledare står inför idag är säkerställandet av verksamhetens dagliga drift en av de viktigaste. Det gynnar både samhället och de anställda om företag håller igång sina verksamheter på bästa möjliga sätt. Då är det många beslut som ska fattas.

I takt med att spridningen av Covid-19 ökar och pandemin är ett faktum är det fler och fler av oss som arbetar hemifrån, undviker fysiska möten och ställer om till digitala arbetssätt för att hantera den nya situation som uppstått. Här är våra bästa tips för att samarbeta effektivt med kollegor, kunder och samarbetspartners på distans.

Fusioner och förvärv är en väletablerad organisationsstrategi, emellertid resulterar detta alltför ofta i olönsamma affärer där kostnader skjuter i höjden, produktivitet och effektivitet sjunker, förväntade synergier uteblir samt att nyckelpersoner slutar. Chefer är generellt medvetna om att kulturen är viktig, dock kvarstår dilemmat - vad kan jag som ledare göra åt det? 
 
Antalet fusioner och förvärv fortsätter accelerera i en hög takt och ingen inbromsning väntas ske den närmsta tiden, dock är inte alla bolag framgångsrika. Enligt en studie av KPMG misslyckas 83% av fusioner att möta uppsatta förväntningar, i en annan studie av McKinsey & Company fastställdes att 61 procent av förvärv inte genererade tillräcklig avkastning på investeringen. (Baker & McKenzie, 2014). 

Knowit belönades 2019 av Allbright som börsens mest jämställda bolag. För några år sedan så var Knowit ett av bolagen på röda listan. Här kan du läsa mer om vad vi gjorde för att lyckas

Knowit belönades 2019 av Allbright som börsens mest jämställda bolag. År 2018 kom vi delad tvåa. För några år sedan så var Knowit ett av bolagen på röda listan. Här kan du läsa mer om varför ökad jämställdhet också är bra för hållbara affärer

Många organisationer är mitt uppe i digitaliseringen, vår tids stora transformation. Samtidigt vet vi att de flesta förändringsprojekt misslyckas. Varför är det så? I den här korta videon (3 minuter) delar jag och min kollega Helena Tronner med oss av några snabba reflektioner för ledare och ledningsgrupper som vill öka chansen att få med sig hela organisationen i den digitala transformationen. Missa inte vårt inspelade webinar om du vill fördjupa dig i ämnet!

Digitalisering och en ständigt ökande förändringstakt ställer nya krav på organisationer. Ny teknik skapar fantastiska möjligheter, men kan också medföra hot mot befintliga affärsmodeller. Sedan år 2000 har mer än hälften av världens största företag, Fortune 500, försvunnit och digitaliseringen ses som en viktig anledning till detta. Samtidigt har vi bara sett början på den disruptiva kraft som digitaliseringen innebär.

Vår omvärld förändras allt snabbare och för att fortsatt vara relevant för kunderna på marknaden är det viktigt att följa dessa förändringar. Vad som tidigare skapat värde för kunder kan idag istället utgöra hygienfaktorer, till exempel säkerhetsbältet i bilen eller internetåtkomst i telefonen. Med hjälp av datadrivna insikter kan omvärldsanalyser göras bättre. Tänk om vi till och med kunde få rekommendationer om vad som skulle skapa ännu högre kundvärde eller rentav förutspå vad som kommer skapa kundvärde i framtiden!

Har du kanske blivit uppringd av din telefon- eller bredbandsoperatör med ett riktigt bra erbjudande på en ny telefon eller en surfplatta? Operatören gör inte detta bara för att den vill vara schysst, utan som grund ligger mer eller mindre avancerade modeller som löpande beräknar hur mycket du är värd för dem och väger värdet mot risken för att du väljer att lämna för en ny operatör. Att agera proaktivt mot att tappa kunder kräver mycket hjärnarbete och processorkraft, men metoderna är faktiskt ganska enkla att förstå!

Att förstå kunden, marknaden och konkurrensen är en självklarhet för dig som ansvarig för produkter och/eller tjänster och du förväntas hela tiden driva på förbättringar för att skapa, öka eller bibehålla lönsamheten. Just lönsamhet brukar användas som ett mått på hur väl vi har förstått och exekverat utifrån våra insikter om kund, marknad och konkurrens, men med vilken precision kan vi egentligen mäta lönsamheten?

Visst är det fantastiskt när verksamheten går riktigt bra, kunderna är nöjda och alla mål nås eller till och med överträffas? Man ska ju heller inte ändra på ett framgångsrikt koncept. Eller? Tyvärr finns det många exempel på att det inte är riktigt så enkelt. Fråga Kodak och Facit. Omvärlden förändras allt snabbare och för att fortsätta vara framgångsrik måste man ständigt utveckla sina produkter och tjänster, ledarskap och interna förmågor - oavsett om man verkar inom näringslivet eller utvecklar tjänster för samhällsnytta i offentlig sektor.

Energibolagen i Sverige är präglade av sin historik. Grundaffären har alltid varit att leverera samhällsnyttiga tjänster såsom elproduktion och -distribution. I och med avregleringar och andra omställningar på marknaden har energibolagen successivt organiserat sig för att också utveckla sina affärsmässiga förmågor, men för att bli en vinnare på framtidens marknad ser vi att många bolag i energisektorn har en resa att göra. Vi tror att de kan vinna på att ta inspiration ifrån andra branscher som tidigare har genomgått strukturomvandlingar liknande den som väntas inom energibranschen.

Energimarknaden är i gungning. Nästan dagligen kan man läsa om effektbrister, minskade investeringsramar och mål om hållbar produktion där ekvationen är svår att få ihop. De flesta energibolag formerar styrkorna kring nya innovationer och investeringar i grundaffären elproduktion och energidistribution, vilket gör att de kommersiella utmaningarna riskerar att hamna i skymundan. Branschen ligger långt fram när det gäller datadrivna insikter på exempelvis tradingsidan, medan liknande analysmetoder av kundbeteenden och -förståelse inte har prioriterats lika aktivt.

Konkurrensen har ökat och kommer fortsatt att öka
Fristående elhandelsbolag har plockat marknadsandelar från traditionella aktörer. Med ny teknik och nya regleringar kommer landskapet sannolikt att öppnas upp ytterligare och om energibranschen följer mönstret i andra branscher kommer de aktörer som bygger bäst relation med kunderna att vara de som styr marknaden.

Vi tror att det är bara en tidsfråga tills den expertis och kapacitet som vanligtvis finns inom "traditionella" IT-avdelningar är helt integrerad i de olika företagsfunktionerna, vilket gör att IT-avdelningarna kommer bli betydligt smalare både i fråga om omfattning och personal i framtiden. IT-avdelningen som vi brukade känna till den är förmodligen snart ingenting annat än ett minne. Det här är anledningen...

I dagens samhälle där personer, företag och saker bli mer och mer uppkopplade är det mer kritiskt än någonsin att verkligen förstå vad som driver kundnöjdhet och vårda sina relationer - det är både kul och lönsamt att behålla sina kunder. Utan insikter om kundernas nuvarande och framtida behov och förväntningar riskerar vi dessutom att erbjuda lösningar som inte skapar värde. Det gäller för kunder - och det gäller för medarbetare.

Digitalisering och en snabbt föränderlig värld ställer stora krav på företag idag. Framtiden tillhör dem som blir snabbare, mer innovativa och flexibla och som kan möta kundernas växlande behov. När konkurrensen blir tuffare och förutsättningarna ändras behövs nya lösningar i ett allt snabbare tempo. Projekt initieras med goda ambitioner och önskan om högre produktivitet, bättre lönsamhet, nöjdare medarbetare och ökad förmåga att möta behoven på marknaden. Upplever du att de effekterna som projektet skulle ge, inte uppstår? Du är inte ensam.

På Knowit möter vi ofta kunder vars projekt stannat vid att vara just projekt. De önskade effekterna som projektet skulle ge uppstår inte, frågan är: varför?

Ändrade förutsättningar skapar behov av förnyelse
Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen förändrar hela samhället. Snabba teknikgenombrott i kombination med nya drivkrafter skapar ett samhälle i ständig förändring och nya levnadsmönster. Det innebär att företag och organisationer också måste förnya sig för att fortsätta att vara relevanta. Som vi ser det är det organisationerna som ser till att värde skapas och därför måste de hitta nya sätt att skapa värde för sina kunder. Idag är det ett absolut måste att införliva en digital affärsmodell för att kunna ge kunderna värdefulla digitala upplevelser. Därför är det viktigt att omforma sin affärsmodell och dess mekanik för att öka den digitala exploateringen och förbättra värdeskapandet för kunderna.

Hierarkiska organisationsstrukturer blir föråldrade
Tidiga organisationsteorier och ramverk för ledarskap utvecklades under den industriella revolutionen när organisationer växte och ständigt blev större och större, vilket krävde struktur. Vid den tidpunkten kom denna struktur i form av en hierarki med flera nivåer av chefer för att styra olika organisationsenheter och anställda. Idag finns denna typ av hierarki och struktur fortfarande i många organisationer, där cheferna kontrollerar sina underordnade genom att berätta vad de ska göra och där beslutsfattandet koncentreras till chefsbefattningar.

Hälften av Tanzanias 46 miljoner invånare är under 18 år. Medellivslängden är enligt UNICEF 58 år och 5,8 procent lever med HIV/AIDS. Det är en av anledningarna till att miljontals barn saknar föräldrar och därmed sällan någon som ser till att de får den vård, omsorg, kärlek och utbildning som de behöver. 

Som managementkonsult specialiserad mot verksamhetsutveckling och kvalitetsledning stöter jag ofta på verksamheter som i olika grad har potential att utvecklas och förbättras. Det är i sig inte så märkligt – jag och mina kollegor på Knowit Insight blir ofta inkallade för att hjälpa till där det finns utmaningar i någon form, inte sällan när organisationen själv har svårt att förstå vad utmaningarna faktiskt är eller hur man kan möta dem. Ofta ser vi människor som kämpar för att göra allt rätt, men som motarbetas av oklara processer, föråldrade IT-system som inte är anpassade efter verksamhetens behov, och av en organisation som växer så mycket att det är svårt att få tid för reflektion och eftertanke. Det här blogginlägget kommer att beröra något som vi talar alldeles för lite om: hur vi managementkonsulter kan bidra till att få människor att må lite bättre.

Hej Madeleine och Martin! Ni är ju två av de studenter som skrev sina exjobb på Knowit Insight i våras och som numera jobbar här! Berätta gärna mer.

I våra tidigare blogginlägg har vi gjort spaningar kring hur förändringsarbetet och ledarskapet troligtvis behöver omformas för att anpassas till en digitaliserad, globaliserad och snabbförändlig värld. Själva organisationen då? Kommer den traditionella organisationsmodellen hålla även i framtiden? Troligtvis inte enligt många experter. Teal, Agile och Design thinking är några filosofier som du kanske har bekantat dig med, men om man går bortom teorin bakom dessa och andra liknande modeller kan man se tre tydliga trender som ofta återkommer när framtidens organisation beskrivs:

Det pratas och skrivs mycket om vår samtids utmaningar. Det finns ett överflöd av modeller och buzzwords som vi försöker förstå, eller åtminstone låtsas att förstå. Dessa beskrivningar kan i bästa fall fungera som karta och kompass för att navigera på okänd mark, men det som tar oss framåt är att gå från idé till handling. Att någon utövar ledarskap, går först och visar vägen. I de flesta organisationer antas chefer vara de som ska gå först, men hur rustade är våra chefer för att klara av detta uppdrag i arbetslivet där förändring är det enda konstanta?

Är du som jag lite trött på att höra ordet förändringsprojekt? Det enda som vi vet idag är att vi lever i en ständig förändring där digitaliseringen har potential att ge enorma hävstänger. Det har aldrig varit svårare att förutsäga vad som ska hända på olika marknader och det kommer inte att vara lättare imorgon.