När man står inför den kravbild som kommer av CSRD och ESRS, är det lätt att känna sig överväldigad. En mängd frågor dyker upp; har vi rätt data och system, är rätt personer involverade, hur ska ansvarsfördelningens se ut och hur gör vi den organisatoriska förflyttning som krävs? Ett sätt att få en bra start på förändringsarbete är att genomföra en gap-analys.
I slutet av denna månad förväntas EU-kommissionen anta de slutgiltiga standarderna för rapportering inom hållbarhet, European Sustainability Reporting Standards (ESRS). När dessa har antagits kommer de bli delegerade akter till direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). De nya standarderna kommer att ställa många nya krav - en hel del transformativa - mot de organisationer som omfattas.
"Ligger frågan på hållbarhetschefens eller CFO:ns bord?"
I möten under våren har vi märkt hur komplext, detaljerat och omfattande arbetet uppfattas när alla krav beskrivs och det sätt som dessa påverkar organisationer. Utöver det har ansvarsfrågan varit oklar - ligger frågan på hållbarhetschefens eller CFO:ns bord? Vissa hållbarhetschefer har öppet beskrivit sin stress. Ett sätt att ta sig an komplexiteten och att komma ur den stressande situationen är att få koll på läget genom en gap-analys. Analysen ger en bild av hur förberedd organisationen är för de nya standarderna samt insikt i vad som behöver överbryggas för att kunna rapportera enligt kraven. Vi ser även tre tydliga exempel på fördelar:
Analysen kan hjälpa organisationen att få den övergripande bilden av brister och möjligheter. Den blir en bra grund för att fokusera sina resurser på områden som behöver förbättras samt att prioritera initiativ som kommer att ha störst positiv effekt på både samhället och organisationen. Helt enkelt ett sätt att utveckla organisationen i rätt riktning med en solid analysgrund.
Analysen kan även förbättra kommunikationen internt och externt. Det finns ett växande intresse hos nyckelintressentera kring företags hållbarhetspåverkan för att använda informationen i köp- och investeringsbeslut.
Engagemang inom hållbarhet och CSRD är nödvändigt för konkurrens, såväl som för att hantera risker och identifiera möjligheter inom området. Genom att genomföra en gap-analys kan organisationen säkerställa att de uppfyller dessa krav och förväntningar och kan även ta initiativ och göra förbättringar för att bli en föregångare.
Photo by Fredrik Öhlander on Unsplash
Förstå kravbilden
Det första steget är att förstå de specifika krav som gäller för just er organisation. Vissa standarder är obligatoriska, medan andra styrs av den specifika verksamhetens inriktning. För att veta exakt vad ni ska rapportera på behövs en djupare analys. Det är först när ni genomfört den dubbla väsentlighetsanalysen som kravbilden blir mer fullständig.
Förstå nuläget
I detta steg behöver organisationens nuvarande metoder, processer, policys, data och system m.m. bedömas i förhållande till kravbilden. Detta kan ske genom granskning av nuvarande rapportering, dokumentation, intervjuer med nyckelpersoner och insamling av relevant data. Nuläget förbättras väsentligt av om organisationer följer standarder som exempelvis GRI, ISO-standarder eller GHG-protokollet och har bra systemstöd.
Identifiera luckor och brister
Genom att jämföra kraven mot det befintliga nuläget, kan luckor och brister identifieras. Med tanke på hur standarderna är utformade kommer bristerna finnas på alltifrån strateginivå till konkreta datapunkter.Avslutningsvis vill vi lyfta att vid större förändringsarbeten är en av de viktigaste åtgärderna att involvera högsta ledningen. Detta gäller i högsta grad för CSRD, där en utbildning och förankring med högsta ledningen inklusive styrelsen bör vara första steget i gap-analysen och ert arbete med att förstå och implementera de nya standarderna.
Se analysen inte enbart utifrån ett compliance-perspektiv, utan en möjlighet att utvärdera er ambition. Hur tas ert nuläge emot av intressenterna idag, imorgon och framöver? Är er affär framtidssäkrad?
Läs blogginläggen Vad är CSRD och hur förbereder ni er bäst för direktivet? och CSRD är är: Fem strategiska fördelar med att börja nu samt CSRD & EU-taxonomin - så här gör vi.
Se webinariet CSRD & Taxonomin - vad innehär det för ditt företag på Youtube >
Vi erbjuder spetskompetens inom hållbarhet, EU-lagstiftning, datainsamling, rapportering och digitalisering av hela processen. Kontakta oss med din fråga inom hållbarhet.
Klicka här för att läsa mer om hur vi kan stötta er i arbetet med EU-taxonomin och CSRD.
I nyhetsbrevet delar vi kunskap om exempelvis EU:s taxonomi, datadriven hållbarhet, klimatberäkningar, och mycket mer.