Det händer lite nu och då att någon lägger upp en bild på Linkedin med ett citat av Oren Harari som säger ”The electric light did not come from continuous improvement of candles”. Det ska tydligen vara något sorts statement mot agila metoder och specifikt då Continuous Delivery antar jag. Det blir en hel del delningar och ”Spot on”-kommentarer varje gång den dyker upp. Själv blir jag lika förvånad varje gång, både att folk delar ”tänkvärda citat” på Linkedin men också att folk håller med när citatet ju faktiskt missar målet fullständigt.
Både stearinljus och glödlampor löser samma problem – att skapa ljus i mörkret. Så redan där kan vi säga att glödlampor absolut är en förbättring av stearinljuset. Ett effektivare sätt att lösa exakt samma problem. Tittar man sen på hur det gick till när glödlampan uppfanns blir det ännu mer tydligt. Hela 22 personer finns listade som ”uppfinnare” av glödlampan före Edison ens gjort sin första.
Sir Humphry Davy, en engelsk apotekare, fick 1801 remsor av platina att lysa genom att leda en elektrisk ström genom dem, men remsorna förångades för snabbt för att vara användbara som ljuskälla. År 1809 skapade han den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. När uppfinningen demonstrerades år 1810 blev uppfinningen känd som Davylampan.
År 1835 demonstrerade James Bowman Lindsay ett konstant elektriskt ljus vid en konferens i Dundee i Skottland. Han konstaterade att han kunde läsa en bok på ett avstånd av en halvmeter.
Warren de la Rue inneslöt 1840 en spiral av platina i ett vakuumrör och lät en elektrisk ström gå genom platinaspiralen. Konstruktionen byggde på tanken att platinans höga smältpunkt borde få den att fungera, och att det lufttomma utrymmet borde innehålla färre gasmolekyler som skulle kunna reagera med platinan, vilket i sin tur skulle leda till längre hållbarhet. Konstruktionen var effektiv, men platinans kostnad var ett problem. Ingen normal privatperson skulle ha råd med den dyra lösningen.
Sådär fortsatte det under väldigt lång tid och även Edison gjorde över 2000 olika varianter innan han lyckades presentera en glödlampa som verkligen fungerade. Hur man kan använda det här som ett exempel på att continuous improvements eller agil utveckling inte fungerar är därför en riktig gåta för mig. Det är ju tvärtom ett praktexempel på att det fungerar. Visst, det gick inte lika fort på 1800-talet och det kunde gå ett par år mellan releaserna istället för veckor eller till och med dagar, men det är ju inte direkt konstigt med tanke på avsaknaden av den teknologi vi har idag – elektriskt ljus till exempel.
/Staffan Melin, Require AB
