Som vi har väntat på de slutliga versionerna av European Sustainability Reporting Standards (ESRS), som alltså kommer att vara den ram utifrån vilken vi samlar in data och rapporterar kring våra företags hållbarhet på. Den 31 juli, efter en samrådsperiod på fyra veckor så antogs den slutliga versionen av ESRS av den Europeiska kommissionen, och nu väntar bara en formell bekräftelse från EU-rådet och EU-parlamentet, som ska stå klar innan november.
Man kan säga att ESRS är den detaljerade instruktionen för hur vi ska möta rapporteringskraven inom Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som alltså är själva det direktiv för hållbarhetsrapportering som nu, i princip, trätt i kraft. ESRS är alltså lika gällande som CSRD, och det är hög tid att vi gör oss redo för att kunna börja samla rätt data första januari 2024.
Ett paradigmskifte i lagstadgad hållbarhetsrapportering
I enlighet med CSRD behöver större företag samla in data redan från 2024 för publicering av rapporten 2025, och direktivet implementeras sen successivt de kommande åren. CSRD (och ESRS) är ingenting annat än ett paradigmskifte i lagstadgad hållbarhetsrapportering. Ambitionen är att hållbarhetsrapporteringen under de kommande åren ska bli en lika integrerad del av ett företags redovisning som den finansiella delen, och hålla samma höga kvalitet.
Vad är då ESRS?
Det nuvarande ESRS-paketet innehåller 12 stycken ”sektor-agnostiska” standarder som dikterar vilka, och på vilket sätt, upplysningar som ska lämnas av företaget. Här har vi följande delar:
Två generella standarder som ska följas av samtliga rapporterande företag. De innehåller:
- ESRS 1: Allmänna krav
- ESRS 2: Allmänna upplysningar
Fem stycken miljöstandarder, där det är den dubbla väsentlighetsanalysen som avgör om företaget ska rapportera i enlighet med standarden. De är:
- E1: Klimatförändringar
- E2: Förorening
- E3: Vatten och marina resurser
- E4: Biologisk mångfald och ekosystem
- E5: Resursanvändning och cirkulär ekonomi
Fyra stycken sociala standarder, och även där är det den dubbla väsentlighetsanalysen som avgör vilka av dessa man som företag ska rapportera i enlighet med. Dessa är:
- S1: Den egna arbetsstyrkan
- S2: Arbetstagare i värdekedjan
- S3: Påverkade samhällen
- S4: Konsumenter och slutanvändare
En standard för bolagsstyrning, eftersom majoriteten av upplysningskraven kring det vi brukar kalla ’governance’ ligger i ESRS 2. Men specifikt finns följande standard:
- G1: Ansvarsfullt företagande
Övergångsbestämmelser tillåter bolag med färre än 750 anställda att successivt fasa in vissa rapporteringskrav, vilket verkligen lättar på den initiala rapporteringsbördan.
Vad är det för förändringar i den slutliga versionen av ESRS?
Kommissionens sista förslag på ESRS upplevdes generellt som att man hade lättat en hel del på kraven från de tidigare utkasten. Man minskade antalet obligatoriska krav, och ökade istället ytterligare betydelsen av den dubbla väsentlighetsanalysen. I det förra förslaget var nämligen standarderna för klimat och egen arbetskraft automatiskt obligatoriska, men i den nuvarande versionen är dessa också föremål för den dubbla väsentlighetsanalysen. Det innebär dock troligtvis inte en särskilt stor skillnad, då bedömningen är att få bolag kommer kunna argumentera för att varken klimat eller den egna arbetsstyrkan inte är väsentliga, kopplat till påverkan, risker eller möjligheter. Man behöver dock fortfarande redogöra för hur man hanterar sina identifierade väsentliga områden i strategi, policy, styrning och målsättning, inom ramen för den generella upplysningsstandarden ESRS 2.
Dessutom introducerades nya övergångsbestämmelser, och så kallade ”infasningar”, som tillåter bolag med färre än 750 anställda att successivt fasa in vissa rapporteringskrav, vilket verkligen lättar på den initiala rapporteringsbördan för bolagen. Detta är då i tillägg till de övergångsbestämmelser som redan finns i direktivet.
För företag med färre än 750 anställda:
- För det första året då företaget behöver rapportera enligt standarderna, får man utelämna data om utsläpp av växthusgaser (GHG) inom scope 3 i standarden ’Klimatförändringar’ (E1), samt samtliga av de upplysningskrav som finns i standarden om 'Egen Arbetsstyrka' (S1).
- För de första två åren av tillämpning av standarderna, de upplysningskrav som specificeras i standarderna om biologisk mångfald (E4) samt om arbetstagare i värdekedjan (S2), påverkade samhällen (S3), konsumenter och slutanvändare i värdekedjan (S4).
För alla rapporterande enheter under det första året av tillämpning av standarderna kan de utelämna:
- De förväntade finansiella effekterna relaterade till icke-klimatrelaterade miljöfrågor (förorening, vatten, biologisk mångfald och resursanvändning). De kan sedan enbart tillhandahålla kvalitativa avslöjanden om de ekonomiska påverkningarna av dessa avslöjanden i ytterligare två år.
- Vissa datapunkter relaterade till deras egen arbetsstyrka (socialt skydd, personer med funktionsnedsättningar, arbetsrelaterad ohälsa och arbetslivsbalans). Alla dessa datapunkter ingår i ESRS S1 'Egen Arbetsstyrka'.
I tillägg till detta kommer EFRAG att släppa material som kan guida oss i de nyckelmoment som vi behöver utföra för att kunna rapportera i enlighet med CSRD & ESRS. Vi väntar nu på två planerade guider, som väntas godkännas av EFRAG i september och sen skickas på remiss. Guiderna kommer att handla om värdekedjan, och om den dubbla väsentlighetsanalysen.
Dessutom har vi nu fått en svensk översättning av alla de delegerade akterna i sin helhet, vilket lett till att vi fått lite nya begrepp att tänka på! Det kallas bland annat ’dubbel väsentlighetsbedömning’ och inte ’dubbel väsentlighetsanalys’.
Sverige kommer i princip att anta CSRD rakt av, i linje med EU:s ambitionsnivån
I juni kom dessutom den offentliga utredningen (Nya regler om hållbarhetsredovisning, SOU 2023:35), som klargör hur CSRD ska implementeras i svensk lagstiftning. Där står det klart att de svenska kraven inte ska vara mer omfattande än för andra europeiska företag. Sverige väljer därmed att följa EU:s direktiv avseende bolag som omfattas och tidplan, vilket ger oss en god ram att följa i vårt arbete med att förbereda oss för CSRD.
Vad ska ni göra nu?
- Börja med den dubbla väsentlighetsanalysen
Att utföra en robust, gedigen och inkluderande dubbel väsentlighetsanalys är avgörande för er CSRD-rapportering. Ett tydligt fokus nu bör alltså vara på att frigöra resurser för att kunna utföra denna relativt omfattande process. Här ska ni undersöka de väsentliga områden, kopplat till påverkan, risk och möjligheter, som ett företag kan identifiera över hela sin värdekedja. Processen ska också inkludera externa nyckelintressenter och expertis, och ska dessutom dokumenteras och verifieras i sin helhet, för rapporteringen.
- Kartlägg era förutsättningar!
CSRD handlar till 70% om narrativ information. Det innebär inte att företag inte står inför en substantiell utmaning när det kommer till tillgång till data. Men det innebär att vi behöver fokusera mycket på själva verksamheten och de processer, styrningsstrukturer och organisatoriska förutsättningar vi har för att hantera våra hållbarhetsrelaterade risker, möjligheter och vår påverkan. Gör en verksamhetsnära gapanalys för att identifiera vilka processer, analyser och strukturer ni har på plats, och vad som saknas. Det utgör en väldigt bra grund för att identifiera våra nya arbetssätt, och fokusera på att harmonisera strukturer!
- Rusta organisationen – förankring, förankring, förankring!
CSRD kommer att kräva nya arbetssätt, och det kommer att kräva ett gedigen åtagande från ledning och verksamheten. Hur förankrar vi CSRD strategiskt, och ser till att vi kan använda det som ett strategiskt verktyg? Vilka behöver öka sin kompetens på området? Vilka behöver bli involverade? Hur skapar vi harmonisering och hävstångar över olika funktioner? Och inte minst: vilka behöver arbeta ihop för att möjliggöra rapporteringen?
- Datakvalitet: Systemstöd och systemförutsättningar
Det är som sagt mycket data som ska rapporteras inom CSRD, och datan ska vara av hög kvalitet för att möjliggöra just transparens och jämförbarhet. Det är dessutom mycket data som behöver samlas in som underlag för beslutsfattande och analys av väsentliga frågor, och för att kunna utveckla rätt processer på rätt plats. Vad har ni för behov av systemstöd, och vilka system använder ni idag?
Och - ta hjälp av varandra, av branschkollegor, av experter och beslutsfattare. På så sätt bygger vi förutsättningar för mer transparens, och ett mer hållbart samhälle.
Behöver du hjälp?
Vi erbjuder spetskompetens inom hållbarhet, EU-lagstiftning, datainsamling, rapportering och digitalisering av hela processen. Kontakta oss med din fråga inom hållbarhet.
Klicka här för att läsa mer om hur vi kan stötta er i arbetet med EU-taxonomin och CSRD.