I kölvattnet av Omnibus är det tillfälle att se utöver detaljkraven och nyttja CSRD:s verkliga möjlighet att koppla hållbarhet tydligare till strategi och affär. Företag som tar ett proaktivt grepp får både regelefterlevnad och affärsnytta.
CSRD-direktivet och hållbarhetsstandarden ESRS beskrivs som ett paradigmskifte som lyfter hållbarhetsrapportering till samma nivå som den finansiella. Men visionerna ställs, som så ofta, mot verkligheten.
Under skrivbordslampans sken hos landets hållbarhetschefer har en detaljerad kravbild växt fram och frågorna har hopats sig. Hur ska vi prioritera mellan kraven på förbättrad data, uppdaterade processer och policys? Tidslinjen har varit kort och dessutom finns det ofta ett motstånd i organisationen.
Och som om det inte vore nog kom EU:s Omnibus ”stop the clock” och blandade sig in i leken, med ännu mer frågetecken kring tidplan, innehåll - och om organisationen ens kommer att omfattas av CSRD.
Katalysator – i stället för compliance
I dessa vägval är det viktigt att inte fastna i ett strikt och detaljerat compliance-fokus, särskilt nu när vi inte vet förändringarna i detaljerna. Vänd fokus i stället till CSRD:s verkliga möjlighet: kopplingen mellan hållbarhet, strategi och affär.
Här är den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) central. Analysen innebär att företag bedömer finansiell och påverkansrelaterad väsentlighet. Det handlar om att identifiera hållbarhetsfrågor som är viktiga för samhället och miljön och för företagets ekonomi.
Från DMA till affärsmässig prioritering
Ett vanligt misstag är, om man enbart har compliance-glasögonen på, att gå direkt från DMA till åtgärder och rapportering. Här riskerar företag att missa ett steg, att göra en faktabaserad affärsmässig konsekvensanalys.Det handlar om att sätta siffror på kostnader, risker och möjligheter kopplade till de väsentliga frågorna. Vad kan en risk kosta? Vad är en möjlighet värd i ökade intäkter eller besparingar?
En affärsmässig analys skapar förutsättningar för:
Resultatet blir ett faktabaserat underlag för att integrera hållbarhet i affärsstrategin och undvika att lägga resurser på lågprioriterade områden.
Konkreta exempel
Exempel på strategisk affärsnytta kopplad till CSRD/ESRS
Ett industribolag identifierade energiförbrukning som ett väsentligt område. Genom att analysera besparingspotential kopplat till energieffektivisering kunde de motivera investeringar i smartare maskinpark – ett initiativ som både sänkte klimatpåverkan och ökade marginalerna med 6 %.
Exempel på affärsmässig prioritering efter DMA
Ett detaljhandelsföretag såg att leverantörers arbetsvillkor utgjorde en dubbel väsentlighet. Istället för att enbart fokusera på kravställning i kod, genomfördes en leverantörsresa med fokus på dialog och långsiktiga partnerskap. Resultatet: ökad leverantörstrohet och förbättrad hållbarhetspositionering i varumärkesindex.
Exempel på målgruppsanpassad kommunikation
När ett tjänstebolag skulle lansera sitt hållbarhetsramverk valde man att skapa tre olika narrativ: ett för affärsutvecklingsteamet ("nya kundkrav som konkurrensfördel"), ett för ledningen ("riskminimering i investeringsbeslut") och ett för operations ("effektivitet i datainsamling och rapportering").
Exempel på vad som händer utan affärskoppling
Ett bolag fastnade i ett rent compliance-spår. Efter att ha investerat i dyra system för datapunkter och policyuppdateringar utan tydlig koppling till affärsmål, visade det sig att över 40 % av resurserna lagts på lågprioriterade områden ur ett lönsamhets- och riskperspektiv.
Sammanfattning
CSRD är mer än en rapport – det är en möjlighet att accelerera hållbarhetsomställningen. Företag som tar ett proaktivt grepp får både regelefterlevnad och affärsnytta.
Förändringsledning och faktabaserad affärsmässig konsekvensanalys är nyckeln för att lyckas – utöver systemstöd och högkvalitativa data.