Webbinariet "Öppna data i det smarta samhället" ägde rum den 15 oktober 2021.
Under webbinariet diskuterades att öppna data är information som alla ska kunna komma åt, använda eller dela och att den helst ska vara tillgänglig i ett maskinläsbart format för att skapa förutsättningar för innovation. Men öppna data bidrar också till en transparens och kan jämföras med en modern offentlighetsprincip. Du har alltid rätt att begära ut den, men nu finns den tillgänglig från början.
När vi pratar om ett smart och mer hållbart samhälle så pratar vi ofta om att använda ny teknik och utnyttja digitalisering för att ta fram tjänster och lösningar som gör livet bättre och enklare för medborgare, näringsliv och andra organisationer. Men sällan pratar vi om data. Vi tar den för givet. Den finns där förutsätter vi. Data är bränslet i det smarta samhället och vi behöver göra det enkelt att dela och använda data, vilket vi kan göra genom öppna data.
Under webbinariet pratar jag även om att det inte behöver vara så svårt att komma igång. Under vårt arbete med kommuner och regioner kring öppna data återkommer ofta samma utmaningar; att ledningen inte prioriterar öppna data, bristande resurser, låg kompetens om öppna data och det är svårt att publicera data från systemen. Men det behöver inte vara så svårt. Oftast handlar det bara om att avdramatisera öppna data, för det är inte ett eget spår utan snarare en ny möjlighet för oss. Och det är något vi arbetar med varje dag, fast vi inte tänker på det. Se webbinariet i spelaren ovan för mer om utmaningar och tips.
1. Kan man se vilken information som används?
Som publicist kan du se vilken information som används och i vilken utsträckning. Oftast är det antalet hämtningar eller nedladdningar som man tittar på de. Men det är däremot svårt att se hur informationen används eller till vad den används. Exempelvis kan din öppna data samköras med någon helt annan datamängd som tillsamman skapar ett användningsområde som vi från början inte alls såg. Som datakonsument kan du däremot inte se statistik på hur öppna data används.
2. Vad är din erfarenhet av vilka nyttor som uppstår när publicerad data används?
Det beror lite på, men som vi har sett användning av är leverantörsreskontra. Tidigare fick handläggarna in ospecifika frågor om leverantörsreskontra och fakturor. Det kunde ibland ta ganska lång tid att administrera ett ärende, men genom att ha leverantörsreskontra som öppna data har det blivit enklare att hantera. Antalet frågor har minskat eftersom man hittar information själv, och de frågor som fortfarande inkommer är tydligare så administrationstiden har minskat per ärende. Men sen har det givit andra effekter också, som att medarbetarna själva börjat titta bland leverantörsreskontra när det är lättillgängligt och därigenom kunnat hitta mer kostnadseffektiva inköp.
3. Har ni sett några kopplingar mellan utmaningarna kring att öppna upp data t.ex. om det finns några interna beroenden?
Det är klart att det finns några kopplingar mellan utmaningarna. Oftast följer att frågan inte prioriteras av ledningen då det funnits låg förståelse för vad öppna data faktiskt innebär och vilka positiva effekter det kan skapa. Men det viktigaste med utmaningarna är att inse att man oftast har de förutsättningar man behöver för att komma igång med att publicera. Man har resurser och den kompetens som behövs, men det handlar snarare om att integrera öppna data i det vardagliga arbetet.
Har du missat något av våra tidigare webbinarium om det smarta samhället så kan du ta del av dem här för att stärka din kunskap:
Fredrik Eriksson, senior managementkonsult
Har en lång och bred erfarenhet av att utveckla det smarta samhället. Digital infrastruktur, digitala tjänster, idé och innovationsverksamhet samt öppna data är några av hans styrkeområden.