Under webbinariet diskuterades att begreppet hållbarhet består av tre delar. Oftast är det enkelt att fokusera på den ekologiska eller miljömässiga hållbarheten, men man bör komma ihåg att även den sociala och den ekonomiska hållbarheten är viktig. Genom att inkludera dessa säkerställer man att man också beaktar livskvalitet, säkerhet, jämställdhet, tillväxt, innovation och lärande. Dessa tre delar är inte bara delmängder i ett vakuum utan är kopplade till varandra och utgör kärnan för det som vi menar är hållbar utveckling.
Agenda 2030 är ett ramverk bestående av 17 olika globala mål med mätvärden som kan användas för att följa utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Agenda 2030 kan även fungera som ett verktyg för organisationer att för att konkretisera och bryta ner projektmål för att enklare följa upp organisationens hållbarhetsarbete. Just hållbarhetsarbete är vi duktiga på i Sverige, men enligt Global Footprint Network kan vi bli bättre – enligt de lever vi över våra resurser i den takt att resurserna är slut i månadsskiftet mars/april.
Under webbinariet diskuteras även vikten av att inte låta digitaliseringen och hållbarhet vara två skilda spår. Det kan leda till ”green-washing”, att man startar ett effektiviseringsprojekt som sedan visar sig få oväntat positiva effekter på miljöpåverkan som man inte alls räknat med på början. Vår filosofi är att det smarta samhället är det hållbara samhället, därför anser vi att det är viktigt att integrera hållbarhet redan från start då det också blir enklare att försvara investeringar i projektet. Se webbinariet i spelaren ovan för ett exempel.
1. Finns det några områden som ger snabba effekter inom hållbarhet dvs var man ska börja?
Det är få organisationer som är rustade för att ställa om helt inom hållbarhet på kort tid. Vår generella erfarenhet är dock att bara genom att lyfta upp hållbarhet på agendan kan många existerande utmaningar hanteras. När ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet finns på agendan kan vi enklare anta en strategisk inriktning för att arbeta med dessa frågor och lösa upp gamla knutar. I relation till en överordnad strategi kring hållbarhet, är det också viktigt att tydliggöra eget syfte och målsättning vilket kan vara en katalysator för andra förbättringsområden.
2. Vi pratar inte om hållbarhet som begrepp, men vi har med samtliga områden bland våra mål – räcker det?
Det är en väldigt bra början att målen redan är uppe som diskussionspunkter, men ofta är det lätt att missa viktiga delar när varje del hanteras var för sig. Därför är det viktigt att ha en överordnad strategi för hållbarhet, för att se helheten. På så sätt kan organisationen sätta riktningen på verksamhetsutvecklingen. Vikten av att ha en överordnad strategi för hållbarhet grundar sig i att målen ska kunna influera och styra de individuella projekten och initiativen, och på så sätt få önskvärda effekter genomgående i alla initiativ och projekt.
3. Känslan är att det ofta brister på en övergripande nivå och att det är eldsjälar som driver hållbarhetsfrågan hos organisationer – hur får man fler att engagera sig?
Inse att hållbarhetsfrågan är viktig och vilka konsekvenser som kan uppstå om den inte hanteras. Ofta är det den ekologiska hållbarheten som diskuteras, även den som är svårare att hantera. På engelska beskrivs hållbarhet ofta som ”People, Planet & Profit”, där det blir tydligt att utan en hållbar planet har vi ingenstans att bedriva vår verksamhet. Social och ekonomisk hållbarhet är delmängder i hållbarheten, vilka vi redan idag är duktiga på att hantera. Det viktigaste är att hållbarhet hanteras och drivs av ledningen för att på så sätt skapa förutsättningar för alla att involvera hållbarhet i vårt arbete, och skapa en riktning för att uppnå syfte och mål.
Har du missat något av våra tidigare webbinarium om det smarta samhället så kan du ta del av dem här för att stärka din kunskap:
Carl Krigsman, managementkonsult
Har erfarenhet från strategiskt hållbarhetsarbete och affärsutveckling inom densamma samt inom öppna data och digitala strategier.