Det pratas allt mer om tillgången till data av god kvalitet. Det pratas allt mer om öppna data och att det är en naturlig ingrediens vid användning av AI och för att skapa nya innovativa digitala lösningar. Men det pratas alldeles för lite om vilken data som faktiskt efterfrågas och det finns ett intresse av att dela. Syftet med det här blogginlägget är att dela med oss av vilka datamängder som faktiskt efterfrågas och är intressanta inom besöksnäringen – för att tydlig peka ut vilken information som det finns användning för och vilken nytta det kan leda till.
I ett tidigare blogginlägg så skrev jag om Sveriges nya nationella datastrategi och hur data i allt större utsträckning ses som en strategisk resurs. En ökad tillgång till data väntas skapa förutsättningar för datadrivna offentliga verksamheter och bidra till ökad innovationskraft. Men en sak som inte får så mycket plats i den nationella datastrategin är just vilken data som ska delas öppet och kontrollerat.
När vi frågat regionala och kommunala förvaltningar vad de anser är de stora utmaningarna med att arbeta med öppna data så får vi oftast väldigt liknande svar. Totalt har vi samlat in 457 olika svar och de två största utmaningarna är att det saknas resurser att arbeta med öppna data och att öppna data inte prioriteras av ledningen. På tredje plats anger 75% av de tillfrågade att det är svårt att veta vilken data som är intressant att dela öppet och förstå hur den kommer att användas. Det saknas en tydlig bild av vilka målgrupperna är.
I samma veva som den nationella datastrategin presenterades, så presenterade regeringen även sin strategi för hållbar turism och växande besöksnäring. Den syftar till att ge besöksnäringens verksamheter förutsättningar att utvecklas hållbart och skapa attraktiva platser i hela landet – och även den lyfter då att en nyckelfaktor är att öka tillgången av data utan att specificera vilken data eller vem som efterfrågar den. Så tillsammans med Region Örebro län har vi nu tagit ett första steg att kartlägga vilka datamängder som kan vara intressanta att dela öppet för att främja besöksnäringen. Det fanns en ganska enig bild mellan offentliga och privata aktörer inom besöksnäringen om vilka tio datamängder som var intressanta.
Efterfrågan finns och genom att dela och använda dessa datamängder så kan vi tillsammans öka tillgången till information som beskriver vad man kan se och göra i närområdet och därigenom uppmuntra fler att välja lokala eller regionala besöksmål. Det gör det möjligt för besöksnäringen att förlänga säsongen vilket i slutändan inte bara gynnar besöksnäringen utan också ungas möjlighet till praktik och anställning. Det bidrar till att främja en hållbar besöksnäring på riktigt, och då behöver vi börja med att dela dessa tio datamängder öppet. För badplatser finns exempelvis redan idag en nationell specifikation för hur data ska struktureras, och för andra datamängder finns det redan publicister idag på den svenska dataportalen som det bara är att haka på!
Du kan läsa mer om caset med Region Örebro län här!
På Knowit arbetar vi aktivt för utvecklingen av ett mer hållbart och mänskligt samhälle – och där har öppna data tillsammans med digital transformation varit två centrala delar. Ta gärna del av vårt blogginlägg om hur man kommer igång med öppna data.
Kontakta oss om du vill veta mer om öppna data eller om din organisation har frågor eller funderingar om er digitala transformation.
Filip Dijak, managementkonsult
Har erfarenhet från att arbeta med öppna data på regional och nationell nivå samt digital strategi och verksamhetsutveckling.