Tidigare har effektivisering och automatisering, att göra mer med mindre, varit en central del i all typ av förändring, men det börjar skifta mot att hållbarhet blir en allt mer central drivkraft. Så hur integrerar vi hållbarhet i våra verksamheter och varför behöver vi göra det? Det ska jag försöka besvara i det här blogginlägget.
Det senaste decenniet har organisationer använt digitalisering och automatisering som ett medel att effektivisera. Digitalisering och användning av ny teknik har blivit en del av lösningen på både små problem i vår närhet och komplexa globala problem som klimat- och demografiska förändringar samt bristen på resurser. Digitalisering i sig har alltså inte varit självändamålet, utan det har varit verktyget, nyckeln som låser upp nya möjligheter, så vi kan lösa utmaningarna vi möter och tillgodose behoven som vi har både idag och i framtiden.
Tidigare har effektiviseringen varit den stora drivkraften vid förändringar. Det började med mekanisering och ångmaskiner, vidare till elektrifieringen och senare datorisering. Senaste åren har dock det datadrivna arbetssättet och den digitala transformationen varit centrala delar i utvecklings- och förändringsarbete. Det har varit ett sätt att göra mer med mindre resurser, vilket i sig är ett positivt steg i en hållbar utveckling, men det finns fler steg att ta. Nu ser vi att hållbarhet blir en allt större drivkraft vid förändringar. För det handlar inte bara om att göra mer med mindre. Det handlar om att skapa ett smartare och mer hållbart samhälle vilket bland annat kan skapas med hjälp av innovation och ny teknik. Ett samhälle där alla ges lika förutsättningar socialt, där vi tar hand om planetens resurser och samtidigt främjar innovation samt tillväxt.
För hållbarhet handlar om att skapa långsiktigt värde genom att integrera miljömässiga, sociala och finansiella risker samt möjligheter i affärsverksamheten. Det leder inte bara till att det skapas en attraktiv och flexibel organisation, utan att organisationen står bättre rustad i en alltmer föränderlig värld. Vi har alla – medborgare, näringsliv, offentliga verksamheter och andra typer av organisationer – ett ansvar att försöka maximera vår positiva hållbarhetspåverkan i allt vi gör. Ska vi lyckas med det så behöver vi integrera hållbarhetsperspektivet i hela vår verksamhet. Det behöver vara en del av organisationens styrande dokument och ledningssystem, samt en naturlig del i planeringsarbetet, riskanalysen och nyttohemtagningen.
Enklast är att börja integrera Agenda 2030 i verksamheten. Agenda 2030 är ett ramverk bestående av 17 olika globala mål med tillhörande indikatorer som kan användas för att följa utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Det togs fram av FN 2015 och det är upp till varje land att välja hur man arbetar och rapporterar sitt arbete - Sverige har ambitionen att vara bäst i klassen. Det är att ganska bra stöd i framtagningen av projektplaner, målbilder och riskanalyser.
Ett nästa steg är att börja utvärdera huruvida förändringen eller lösningen är hållbar. Tre viktiga faktorer för det är att utvärdera graden av mobilisering, lönsamhet och påverkan.
Lyckas du fånga in de tre delarna i utvecklingsarbetet, så säkerställs att lösningen inte bara fastnar i silos, inte bidrar till någon tillväxt eller helt missar hållbarhetspåverkan. Så tänk på det. Väv in hållbarhet i verksamheten och det ni gör. Glöm inte att börja prata om det på kontoret, med kollegorna under fikapausen eller under strategimötet med ledningen. Lyft upp på det agendan.
Missade du vårt webbinarium om hållbarhet den 17 september?
Då kan du ta del av det i efterhand. Inspelning och ett summerande blogginlägg hittar du här!
Knowit har mångårig erfarenhet av att arbeta för att skapa ett hållbart och mänskligt samhälle genom digitalisering och innovation. Kontakta oss för mer information om hur din organisation kan komma igång med ert hållbarhetsarbete.
Du kan även besöka vår guide till ett smart samhälle och få exempel på hur andra organisationer arbetar med digitalisering för att utvecklas till det smarta samhället.
Fredrik Eriksson, senior managementkonsult
Har en lång och bred erfarenhet av att utveckla det smarta samhället. Digital infrastruktur, digitala tjänster, idé- och innovationsverksamhet samt öppna data är några av hans styrkeområden.