Den 16 mars kom lagrådsremissen till lagen om granskning av utländska direktinvesteringar, en lag som föreslås träda i kraft den 1 december i år. Knowits experter Karl Sundström och Karin Matsson förklarar i detta inlägg i korthet vad lagförslaget innebär, varför det finns ett skriande behov av det här regelverket, vilka verksamheter som kommer träffas och hur man kan identifiera dem.
Så långt om lagens innehåll, men det intressanta här är snarare syftet med lagen och varför vi behöver den. Den här typen av lagstiftning är inte något nytt i europeisk kontext, de allra flesta EU-länder har redan sådana här regelverk på plats och en EU-förordning på området finns sedan 2019. Sverige är ett av de sista EU-länderna ut med en sådan här reglering och faktum är att det inte är en nyhet ens i Sverige. Innan vi gick med i EU på 90-talet hade vi svensk reglering som också ytterst kunde stoppa olämpliga utländska investeringar. Vi har dessutom sedan 2021 regler i säkerhetsskyddslagen som reglerar vissa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Så, vad är det som gör att vi behöver en sådan här lag just nu?
Varför behöver vi lagen?
En anledning till att en lag om granskning av utländska direktinvesteringar införs är farhågan för andra staters ambitioner. Nedan kommer Kina att användas som illustrativt exempel, men det finns även andra stater med agendor som kan utgöra ett hot mot nationella och europeiska intressen.
Under senare år har det skrivits mycket om den kinesiska statens målsättningar och hur den önskar förflytta sig till att bli världsledande, såväl inom forskning och innovation som inom produktion. Den kinesiska ledningen har högt satta mål och nöjer sig inte med att införskaffa befintliga produkter; för att vara ledande krävs att man äger och driver utvecklingen själv, alltså kontrollerar innovation, forskning och standarder.
Den kinesiska staten nöjer sig inte heller bara med utveckling på det civila området, man vill också kunna dra nytta av investeringar för den militära utvecklingen. En viktig strategi i Kina är den s.k. militära-civila fusionen i syfte att utveckla den kinesiska försvarsindustrin och militären till världsledande. Kina verkar därför för att dess försvarsindustri ska vara nära knuten till civil forskning, myndigheter och näringsliv. Med tvingande lagar och finansiella instrument ser kinesiska staten till att den har nära koppling till kinesiskägda bolag. Genom blandningen av civila och försvarsindustriella bolag inom samma koncern är det svårt att dra en gräns mellan militära och civila domäner. Till exempel är det möjligt att ett uppköpt företag inom halvledarproduktion som officiellt införskaffas för att användas inom civil marknad, även nyttjas inom försvarsindustrin.
Men vad har detta för betydelse för Sverige?
Säkerhetspolisen skriver följande om utmaningen med Kina:
Kina har ambitioner att bli ledande inom flera teknikområden, bland annat rymdteknik. Svensk teknik, produkter, kunskap och information bedöms vara av stort värde för att uppnå Kinas långsiktiga mål. Kinesiska investeringar i Sverige har under det senaste decenniet ökat kraftigt inom sektorer där Sverige har spetskompetens samt inom kritisk infrastruktur. Det sker bland annat i syfte att tillgodogöra sig teknik, innovation och kunskap, personal samt skapa access till nätverk och utvecklingsplattformar inom prioriterade sektorer, men även för att möjliggöra påverkan av svenskt beslutsfattande. Kinesisk verksamhet i form av strategiska uppköp, anskaffning av teknik, särskilda produkter och särskild kunskap kan utgöra ett allvarligt hot mot Sverige och svenska intressen. (Säkerhetspolisens årsbok 2022/23, s. 24)
Ser man till Sveriges breda industri och forskningsbas i jämförelse med många andra västerländska stater inser man att det liknar ett smörgåsbord för investerare – olämpliga som lämpliga.
Risken för Sverige är att förlora kontroll över verksamheter som är viktiga idag, eller i framtiden, och som Sverige behöver dels för egen säkerhet och potentiell tillväxt, dels för ett fungerande partnerskap till andra stater och organisationer (t.ex. EU och NATO).
En annan risk är att utländska uppköp används för att nå eftergifter via säkerhetspolitisk utpressning. Ett exempel vore om en utländsk aktör har köpt upp en större del av en samhällsviktig sektor, t.ex. inom svensk elproduktion, som gör att Sverige, trots att produktionen befinner sig inom landet, inte kan värja sig mot påtryckningar från den utländska aktören, alternativt inte vågar vara kritisk mot densamma.
En tredje risk är att en antagonistisk stat tillskansar sig en verksamhet som bidrar till dess försvarsindustriella, och i förlängningen militära, uppbyggnad. Det vill säga att dess militära förmåga ökar på grundval av kunskap och produktion ursprungligen från svenska bolag.
Mot denna bakgrund är det inte svårt att se att svensk industri och innovation behöver skyddas mot vissa utländska investeringar. Frågan är då vilka verksamheter som ska skyddas med det nya regelverket och hur det hänger ihop med hotbilden.
Känsliga sektorer kopplat till utländska direktinvesteringar
Det nya regelverket pekar ut sju sektorer som skyddsvärda i förhållande till utländska direktinvesteringar. Investeringar i dessa sektorer ska anmälas och kan bli aktuella för granskning innan de eventuellt får genomföras. Närmare precisering av vad sektorerna ska omfatta kommer sannolikt i föreskriftsform. De sju sektorerna är följande:
Det är egentligen tydligt att investeringar inom alla dessa sektorer skulle kunna vara av strategiskt intresse för t.ex. Kina. Det mest illustrativa exemplet är kanske emellertid produkter med dubbla användningsområden, eftersom det så tydligt knyter an till den s.k. militära-civila fusionen. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är just detta, produkter med både ett fullt legitimt civilt användningsområde och ett militärt. Eftersom produkterna kan användas militärt har det sedan länge funnits regelverk på området som reglerar export av PDA. Ett regelverk som enkom reglerar exporten av produkterna är emellertid inte tillräckligt när en investerare vill åt hela produktionen och verksamheten, här behövs i stället de nya verktygen som lagförslaget erbjuder.
En annan sektor som omfattas är framväxande teknologier (emerging technologies), d.v.s. teknologier och innovationer som kan komma att få stor betydelse men som ännu befinner sig på ritbordet, alternativt i mindre produktion. Ett exempel skulle idag kunna vara en avancerad AI-chat som sannolikt kommer att få stor inverkan i våra samhällen, civilt som militärt, men där det ännu är oklart exakt vilken. Ett flertal företag, och vissa av dem med stater i bakgrunden, eftersträvar att vara ledande inom denna utveckling. Även här behövs den nya lagens verktyg för att skydda svenska verksamheter mot olämpliga utländska investeringar.
Alla investeringar inom de nämnda sektorerna som når upp till gränsvärdena för inflytande i en verksamhet enligt regelverket ska anmälas, oavsett om det är helt inhemska investeringar, EU-interna eller rent utländska investeringar. Nyckeln till att anmäla rätt är att målverksamheterna, föremålen för investeringen, har koll på att de omfattas av regelverket, så att de kan uppfylla sin upplysningsskyldighet. Det är först när investeraren blir upplyst om att en investering i just denna verksamhet omfattas av regelverket som den i sin tur kan göra en korrekt anmälan till granskningsmyndigheten.
För att veta om ens företag omfattas av någon av sektorerna som anges i den föreslagna lagen måste man ha stenkoll på vad man gör – känn din verksamhet! Har ni t.ex. koll på om era produkter är av PDA-karaktär, krigsmateriel eller hör till framväxande teknologier? Har ni gjort en klassificeringsövning? Vet ni om råvarorna ni sysslar med är kritiska? Och har ni koll på om er verksamhet potentiellt är samhällsviktig eller kanske rent av säkerhetskänslig? Att göra denna hemläxa gynnar naturligtvis alla i en eventuell investeringsprocess.
Knowits experter har stor erfarenhet av arbete med samhällsviktig verksamhet, säkerhetskänslig verksamhet, strategiska produkter, exportkontroll och inte minst personuppgifter. Att det föreslagna regelverket avser skydda bl.a. just dessa sektorer är därför efterlängtat och extra välkommet. Har din verksamhet uppvaktats av investerare och du undrar om ni kanske omfattas av regelverket, är du osäker på om din verksamhet faller inom någon av de utpekade sektorerna eller har andra funderingar kring regelverket – tveka inte att höra av dig till oss! Knowit har erfarenhet och kompetens inom allt från inventering av verksamhet till klassificering av produkter och information.