Jag har haft möjligheten att jobba med Microsofts PowerApps. En fantastiskt rolig och förhållandevis enkel möjliggörare för att få ut saker snabbt. Den har dock sina begränsningar.
Utvecklingen är enkeltrådad, dvs bara en utvecklare kan vara inne i koden samtidigt.
Leverans mellan miljöer är långt ifrån smidig och kräver mycket regressionstester och många gånger handlar det om att man håller tungan rätt i mun vid rena copy/paste-övningar.
MEN, när jag beskrev vad detta innebar ur ett Way of Working perspektiv så var reflektionen från mina kollegor – WOW! För vad vi blir tvingade att göra för att mitigera risker är:
Leverera till produktion i små inkrement (vår praktiska WIP-limit är snudd på 1 ur ett verksamhetsperspektiv)
Leverera till produktion så ofta vi bara kan
Vilket tvingar oss men också möjliggör
Att prioritera backloggen väldigt strikt (vi får inte alltid det vi vill men vi får det vi behöver)
Att kunna omprioritera backloggen med korta intervall (vi är snabbfotade om något dyker upp som visar sig vara viktigast)
Vilket med andra ord är något man jobbar hårt och strävar efter i de flesta agilt uppsatta utvecklingsteam. Ur ett snävt ”way of working” perspektiv har vi alltså åstadkommit något vi vill ha och något vi alltid ska sträva efter.
Ibland får man uppleva saker som andra ser som "utopi", bara för att man hamnat i ett sammanhang med stora begränsningar – Allt för ofta fastnar man i och fokuserar på det negativa. Försök istället alltid nyttja situationer och se dess möjligheter och fördelar.