Att kunna förflytta ett antal personer från A till B med hjälp av flygplan är ett funktionellt krav. Antingen går det, eller också inte. Att ta mig halvvägs löser liksom inte mitt problem.
Att göra detsamma utan att någon omkommer känns som något som absolut bör definieras som ett skallkrav. Men vi vet alla att så inte är fallet. Enligt en artikel i Metro 2009-01-09 är det risken en på 4,2 miljoner att du omkommer av onaturliga orsaker under en flygning. Det betyder att om du flyger 10 gånger per år i 30 år så är risken att du omkommer under någon av de resorna närmare en på 14 000. Nu är det här avrundade siffror och dessutom inte dagsaktuella men ändå!
Det går att ta fram liknande statistik om flera aktiviteter, transportmedel, livsmedel och annat i samhället som vi använder ofta och där vi låtsas att vi inte skulle göra det om det fanns risk för vårt liv. Hur ska vi kunna kravställa dessa produkter?
Syftet med det här inlägget är inte direkt att komma med svar, men för att föra diskussionen framåt så bidrar jag med att professor Lars Hultkrantz, en av världens främsta experter på området, enligt en artikel i expressen räknat ut att ett människoliv är värt 21 miljoner kr. Och vid olyckssituationer är varje räddat människoår värt ca 600 000 kr.
/ Anders Erlandsson, Require AB