Hållbarhet har gått från rapportering till att flyttat in i affären. Det vet vi. Men har den också flyttat in i er datainfrastruktur? För många mellanstora och stora organisationer är det just där både flaskhalsen och möjligheterna finns.
När vi möter organisationer ser vi gång på gång samma mönster: hållbarhetsfunktionen och IT lever i parallella silos, utan tydlig gemensam vision eller mötesforum. Det kostar mer än de flesta inser.
Tillgång till data och integrationer mot affärssystem finns redan på plats, men hållbarhetsrapporteringen hanterades fortfarande i separata Excel-flöden utan spårbarhet och utan koppling till befintlig data.
Vi har stark erfarenhet av att koppla ihop befintlig datainfrastruktur med nya affärsbehov. I detta fall kartlade vi synergier mellan existerande system och hållbarhetsarbetets informationskrav, integrerade relevanta datakällor och etablerade en transparent beräknings- och rapporteringsstruktur i den befintliga miljön – anpassad för att möta revisionskrav.
Resultatet blev en hållbarhetsrapportering som inte bara uppfyller kraven för CSRD-revision, utan också skapar en stabil grund för löpande uppföljning och styrning av hållbarhetsarbetet.
Vi ser att detta är något som många kämpar med att få till idag och där vi kan stötta – här delar vi med oss av fyra lärdomar:
För en medelstor eller stor organisation är Scope 3-utsläppen ofta 70–90 procent av det totala klimatavtrycket. Och Scope 3 är, till sin natur, en datautmaning: insamling från ibland tusentals leverantörer, matchning mot emissionsfaktorer, spårbarhet bakåt i kedjan och behovet av att försvara beräkningar inför revisor eller kund. Enligt TCFD uppger över 80 procent av företagen att det är svårt till mycket svårt att mäta sina Scope 3-utsläpp. Vanligaste orsakerna: svårigheter att samla in relevant data och bristande processer.
Framöver kommer AI att spela en allt större roll i att automatisera datainsamling, identifiera kvalitetsavvikelser och accelerera Scope 3-beräkningar längs komplexa värdekedjor – då underlättar det om organisationen redan har en välstyrd datainfrastruktur och datastyrning (Data Governance) som grund, och att hållbarhet och IT samverkar kring både kravbild och implementation.
God "Data governance” innebär: tydlig datakatalog, definierade ägarskap, väletablerad informationssäkerhet, spårbarhet, kvalitetssäkrade flöden och revisionsspår. Lagkrav som CSRD kräver av hållbarhetsrapportering är: spårbar och verifierbar data, transparens kring beräkningsmetoder och möjlighet till tredjepartsgranskning. Det är i praktiken samma krav – ställda mot två funktioner som sällan samarbetar.
Detsamma gäller SBTi (dokumenterad metodik längs hela värdekedjan), CDP (detaljerade frågor om datakvalitet och verifieringsprocesser) och EcoVadis (systematiken bakom arbetet, inte bara intentionerna). Gemensamt för alla: de bygger på en fungerande datainfrastruktur – inte manuella Excel-processer som körs en gång om året.
Många organisationer har under senare år investerat i moderna data warehouses, data governance och integrationer mot ERP- och supply chain-system. Sedan bygger företagets hållbarhetsfunktion upp sin Scope 3-process i Excel, med manuell datainsamling via mejl till leverantörer – utan att nyttja den infrastruktur som redan finns.
Finansiell data, transaktionsdata, logistikdata, energidata – allt det hållbarhetsfunktionen letar efter finns ofta redan i organisationen. Men inte kopplat till organisationens hållbarhetsberäkningar.
Vi ser nu att kunders efterfrågan på hållbarhetsdata från sina leverantörer ökar snabbt. Industriföretag med SBTi-åtaganden kräver primärdata från sina leverantörer. Offentlig upphandling väger in hållbarhetsdata. CDP:s supply chain-program innebär att tusentals leverantörer varje år måste svara på detaljerade frågor om sina utsläpp.
Organisationer med välstrukturerad och spårbar hållbarhetsdata kan svara trovärdigt och snabbt. De utan infrastruktur lägger veckor på att sammanställa ett svar – och riskerar att tappa affärer på grund av det. Förmågan att tillhandahålla transparent hållbarhetsdata är på väg att bli ett hygienkriterium.
Det är i skärningspunkten mellan hållbarhetsstrategi och datainfrastruktur, som vi på Knowit arbetar. Vi är ett av få konsultbolag som kombinerar strategisk kompetens inom affärstrategi, ESG och CSRD med djup teknisk förmåga inom IT-strategi, Dataarkitektur och Data Engineering.
Vi kan ta ett helhetsgrepp – från att definiera vad som ska mätas och varför, till att bygga den tekniska infrastruktur som gör det möjligt att faktiskt mäta det, löpande och spårbart. Vi skapar samsyn och samverkan mellan de funktioner som behöver jobba tillsammans för att det ska bli verklighet: hållbarhet, IT och ekonomi.
För hållbarhet ska på riktigt in i affären, men det kräver att den också finns i er dataarkitektur.