Sveriges säkerhet i rymden?

Säkerhetsskydd
VICTOR LANGÅSSVE
11.02.2022

1926 avfyrade Robert Goddard, ofta kallad rymdraketens fader, en raket driven med flytande bränsle. 1957 blev dåvarande Sovjetunionen först i världen med att skicka upp en rymdfarkost i omloppsbana runt jorden – Sputnik, sedan har det rullat på. Rymden har alltid fascinerat människan och vi har sett stora möjligheter att nyttja rymden inom olika områden.

Samtidigt som civilsamhällets användning av satelliter ökar har rymden blivit en allt viktigare pjäs på hybridkrigets schackbräda. Rymden får också mer uppmärksamhet som en ny arena där konflikter kan komma att hanteras. Vilken påverkan kan det få på Sveriges säkerhet och behovet av säkerhetsskydd?


Detta inlägg är en del i en serie som berör säkerhetsskydd i relation till totalförsvaret som Knowit publicerar löpande fram till sommaren. Även om rymden omfattar flera aspekter som är intressanta för Sveriges säkerhet har vi har valt att begränsa detta inlägg till den del av rymdinfrastrukturen som berör satelliter.


Antalet uppskjutningar av satelliter ökar. Det börjar redan nu bli trångt i omloppsbanorna och rymdskrot är ett växande problem
1. Omfattande resurser läggs på forskning och teknikutvecklingen går därför framåt med en rasande fart. Vi ser nya tillämpningsområden för satelliter som ofta kan nyttjas för både civilt och militärt bruk, där rymden allt oftare utgör en integrerad del av försvaret2. Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge har vidare bäddat för att rymden har blivit en arena för staters säkerhets- och försvarspolitik. Reglering saknas också i stor utsträckning samtidigt som samhällets beroende av en fungerande rymdinfrastruktur ökat.

Mot denna bakgrund är det hög tid att börja reflektera över vilken påverkan den nya rymdarenan kan få för Sveriges säkerhet och behovet av säkerhetsskydd.

En femtedel av de aktiva satelliterna är militära, där de främsta tillämpningsområdena är spaning, övervakning samt kommunikation. I spaning och övervakning ingår bland annat satelliter som skapar bilder av jorden eller rymden med optiska eller radaralstrande tekniker samt signalspaning. Många satellitnavigeringssystem brukar också räknas in som militära. Satelliter kan bestyckas med olika typer av vapensystem för att påverka andra satelliter eller mål på jorden. Likaså kan vapensystem från jorden användas för att påverka satelliter. Till exempel testsköt Ryssland mot en egen uttjänt satellit den 15 november 20212. Tillämpningar utvecklade för att användas mot satelliter, med syftet att förstöra eller skada dessa, kallas ofta för ASAT (AntiSATellite). Flera delar av detta berör totalförsvaret och har därmed ett behov av säkerhetsskydd. Till exempel skulle regeringens uttryckta önskemål om en utökad förmåga på rymdbasen Esrange3 kunna medföra ett särskilt behov av säkerhetsskydd.

Störst påverkan för Sveriges säkerhet finns dock inte inom totalförsvarsområdet i min mening. Det finns inom den omfattande civila användningen, där samhället gjort sig beroende av att satelliter fungerar med alltifrån tidsangivelser, till lägesbestämning och kommunikation. Även om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter förekommer och givetvis behöver skyddas, behövs ett särskilt fokus på anläggningar, objekt, system, egendom och andra tillgångar som är av betydelse för Sveriges säkerhet.

Informationssystem och andra funktioner behöver vara tillgängliga och tillförlitliga. Eftersom vi är beroende av att nyttja andras rymdinfrastruktur måste vi också vara mer uppmärksam på hur den kan påverka oss, snarare än att skydda vår egen rymdinfrastruktur.

Vilka negativa konsekvenser skulle till exempel kunna uppstå om navigationssatelliter slutar fungera? Då dessa är viktiga källor för tidsangivelser skulle samhällsbärande funktioner så som det finansiella systemet potentiellt påverkas genom att transaktioner kanske inte skulle kunna genomföras som avsett. Elförsörjningen skulle troligtvis påverkas eftersom kraftnät är beroende av tidssignaler med hög precision. Även mark-, sjö- och lufttransporter skulle, åtminstone på sikt, kunna försvåras och det finns flera andra funktioner som skulle kunna påverkas4. Om kommunikationssatelliter slutar fungerar skulle förmodligen lika stora konsekvenser kunna uppstå, om inte ännu större. Det finns även andra typer av satelliter som samhället har ett visst beroende till.

I en verksamhetsutövares säkerhetsskyddsanalys behöver behovet av tillgänglig och tillförlitlig kommunikation med satelliter identifieras och bedömas. Om det inte identifieras och bedöms finns det en risk att tillräckliga åtgärder inte kommer att vidtas, vilket leder till att Sverige inte får det skydd som behövs.

En tillsynsmyndighet för rymdfrågor behöver också koppla samman frågeställningarna för att få ett helhetsgrepp om frågorna rymd- och satellitteknik, totalförsvar och säkerhetsskydd.

Även om rymdlagsutredningen5 inte berör säkerhetsskydd på djupet i så är den i alla fall på väg åt rätt håll då den omfattar flera viktiga områden för Sveriges säkerhet och andra utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen.


 

Victor Langåssve är en av landets främsta säkerhetsskyddsexperter med många års erfarenhet av att skydda det mest skyddsvärda i Sverige. Han är också involverad i flera andra områden och initiativ för att främja ett tryggare samhälle

 

 

Källor

1: Space_Environment_Report_latest.pdf (esa.int)

2: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/ryskt-test-av-antisatellitvapen_H911475

3: En strategi för svensk rymdverksamhet (riksdagen.se)

4: Förutsättningar för att tillgängliggöra det nationella systemet för spårbar tid och frekvens (pts.se)

5: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/11/sou-202191/ 

Läs fler av våra blogginlägg

Fler inlägg