Sammanfattning av årsböckerna för 2020
Under våren har Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST), Säkerhetspolisen (SÄPO) och Försvarets radioanstalt (FRA) släppt sina årsböcker för 2020, och Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) har även släppt sin helårsbedömning för 2021. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att sammanfatta dem i detta blogginlägg. Gemensamt för alla årsböcker är att myndigheterna ser en trend där säkerhetshoten ökar – och kommer att fortsätta öka de närmaste åren.
SÄPO förklarar att deras arbete med den förändrade hotbilden intensifierats de senaste åren. De bedömer att Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats och att underrättelsehotet kommer att fortsätta vara högt de närmaste fem åren.
Givet detta nuläge behöver arbetet fortsätta för att förebygga och avvärja hot mot Sveriges säkerhet och mot våra fri- och rättigheter. Flera länder bedriver idag underrättelseverksamhet mot Sverige och de gör det på ett bredare sätt än förut. Från att ha varit ett traditionellt underrättelsehot där enskilda länder intresserat sig för antingen flyktingspionage, industrispionage, påverkan mot politiker eller militärt spionage, så riktar de idag in sig mot flera områden samtidigt. Därav betonas vikten av att flera delar av det svenska samhället behöver samverka för att bemöta det breddade hotet. De pekar även ut säkerhetsskyddet som grunden för hela totalförsvaret. Säkerhetstjänsten ser även att kännedom om säkerhetshotet har ökat i Sverige men att det saknas kompetens och resurser för att bemöta det, något som behöver åtgärdas:
Ansträngningarna och viljan som krävs för att hålla Sverige säkert är inte tillräckliga. Det här är ingenting som kan vänta. Hoten är reella och de finns här och nu. Fler måste göra mer och tänka steget längre.
– Klas Friberg, Säkerhetspolischef
SÄPO belyser även pandemins effekter. Särskilt har man behövt inrikta sin verksamhet mot nya sektorer som sjukvård och biomedicin, vilka kan vara av intresse för främmande makt i dessa tider.
MUST gör bedömningen att hot från främmande underrättelsetjänster ligger högt – 4 av 5 på deras skala, och anser att hotet är omfattande och pågår här och nu.
De förklarar att den pågående pandemin även har lämnat sina spår då många har en social och ekonomisk skörhet på grund av den, vilket kan få långsiktiga följder. Det finns även en bestående oro att främmande makt ska ta tillfället i akt att investera eller köpa upp svenska företag och strategisk infrastruktur, vilket i sin tur skulle kunna hota Sveriges säkerhet. För att förebygga en sådan utveckling krävs det sedan den 1 januari 2021 i många situationer samråd med MUST eller SÄPO innan överlåtelse av säkerhetskänslig verksamhet kan ske (ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585) genom SFS 2020:1007).
Hotaktörerna utnyttjar luckor i organisation, lagstiftning och samverkan inom Sverige, och aktörerna ser inte någon skillnad mellan den offentliga och privata sektorn, eller det civila och militära försvaret. De metoder som används är ofta förnekbara, dolda och tvetydiga. Ett hot som de särskilt sett har ökat är hotaktörernas kartläggning av svensk it-infrastruktur, som syftar till att förvanska information eller att – när så behövs – kunna slå ut samhällsviktig infrastruktur. Det säkerhetspolitiska läget utmärks särskilt av den hårdnade rivaliteten mellan USA, Kina och Ryssland, där Sverige är ett militärstrategiskt område i denna kamp.
FRA ser att den militära verksamheten i det svenska närområdet har ökat, och gör en liknelse mellan läget idag och situationen under kalla kriget. De har uppmärksammat att det genomförts flera större övningar som varit mer komplexa än tidigare, samt varit sammansatta av olika förbandstyper. Samtidigt förklarar de att framtidens slagfält är digitalt. Myndigheten betonar vikten av kraftförsörjningen, vattenförsörjningen och kommunikationsmedel i samhället och att det kan räcka att slå ut dessa funktioner för att skapa en stor påverkan på det svenska samhället. Eftersom många av dessa samhällsviktiga system numera är uppkopplade är de möjliga att slå ut genom cyberangrepp. De förklarar att allt går att hacka sig in i – det handlar bara om tid, resurser och kompetens. Därför trycker även FRA på att det ur ett nationellt perspektiv behövs ett enat cyberförsvar som skyddar den digitala territorialgränsen.
NCT gör också bedömningen att det sammantagna hotet mot Sverige ligger på en förhöjd nivå – 3 av 5 på deras skala. De gör bedömningen att terrorattentat kan ske under 2021 och att det möjligen finns personer i Sverige som utvecklat avsikt och förmåga att utföra attentat. De bedömer att attentat mest sannolikt skulle komma från ensamagerande personer med personliga skäl till sitt agerande utöver sina ideologiska skäl.
Även NCT belyser pandemins konsekvenser. De våldsbejakande extremistmiljöerna har fått ökade möjligheter att sprida propaganda och rekrytera nya sympatisörer pga. de ekonomiska konsekvenser pandemin fört med sig samt missnöje gällande hur pandemin har hanterats. Händelseutvecklingen i USA det senaste året, då med tanke på stormandet av kongressen och Black Lives Matter-rörelsen, kan även utgöra en inspirationskälla för sympatisörer. Digitaliseringen har skapat kommunikationsmedel för extremistmiljöerna, vilket gör att de blir globala och att det blir lättare att hitta likasinnade. I dagsläget ser NCT främst tre våldsbejakande extremistmiljöer – den högra, den vänstra och den islamiska – där det största attentatshotet i dagsläget bedöms komma från de högerextremistiska och islamistiska miljöerna. Bedömningen är att säkerhetshotet från våldsbejakande extremister kommer att öka de närmaste åren.
Värt att reflektera över är att det finns flera trender som återkommer från tidigare årsböcker. Med andra ord är säkerhetshotet i stora drag sig likt. Den mest markanta skillnaden från tidigare är pandemins effekt på säkerhetshotet. Det som är viktigast att ta med sig från årsböckerna är det som särskilt Säkerhetspolisen trycker på – nämligen vikten av att vi samverkar inom Sverige och att vi alla måste ta vårt ansvar för att säkerställa att Sverige hålls säkert. Detta vill även vi på Knowit Cybersecurity & Law arbeta för då vi lagt stor vikt på vår säkerhetsskyddsaffär, vilken i dagsläget består av flera kunniga medarbetare som arbetar för att stödja och bidra med kunskap om säkerhetsskydd.